Både myndighet och folkvalt organ
Sametingets anställda ska tjäna två herrar: politikerna i Sametinget och regeringen i Stockholm. Är herrarna oense blir jobbet svårt. Att vara både statlig myndighet och folkvalt organ bäddar för konflikter.
Sametinget skapades 1993 för att bekräfta samernas status som minoritetsfolk och ge visst självstyre i intressefrågor, men också för att få en myndighet som kan medverka i samhällsplaneringen.
7 812 personer hade rösträtt i valet till Sametinget 2009. De samiska partierna valde företrädare till 31 platser i tinget, som sammanträder i plenum tre gånger om året. Valdeltagandet var 59 procent. Åtta partier finns representerade i Sametinget.
Ordföranden utses av regeringen och fungerar som talman.
Politikerna utser en styrelse med högst sju politiker som fungerar som regering och verkställer plenums beslut.
Ordföranden är samernas »statsminister«. Styrelsen anställer kanslichef som motsvarar generaldirektör och leder myndigheten.
Myndigheten Sametinget har 55 anställda vid huvudkansliet i Kiruna samt filialerna i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. De ska ge service åt de valda i Sametinget, men också vara myndighet åt landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Verksamheten är hårt styrd av regeringens regleringsbrev. Om plenum tar beslut som går emot regleringsbrevets inriktning kan de anställda komma i kläm mellan ordföranden och kanslichefen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.