Årliga antidiskriminerings-planer föreslås
Alla statliga myndigheter ska upprätta årliga planer mot diskriminering att inlämna till DO. Det förslår den statliga enmansutredaren Paul Lappalainen.
Sverige har ett stort mått av strukturell diskriminering, menar utredaren. Diskriminering som beror på regler, normer, rutiner och vedertagna förhållningssätt och beteenden. Ofta handlar det om dold diskriminering – dold för den som utövar den, inte dold för den som diskrimineras.
– Det finns en förnekelse av diskrimineringen i Sverige som bottnar i att ”vi är annorlunda här”, att vi inte har någon historia av förtryck. Det är inte sant. Det finns en hel historia av diskriminering och rasism i Sverige. Tänk på samer, romer och judar. Att stämpla ett J i judens pass var ett svenskt påfund, det kom inte från Tyskland, sa Paul Lappalainen i samband med en pressträff på måndagen.
Synliggör diskrimineringen
Utredningen föreslår mer än 50 konkreta åtgärder för att minska och synliggöra diskrimineringen. Det talas mycket om kostnader för invandringen – men det kan lika väl vara kostnader som kommer av att människor med makt utövar diskriminering:
– En trappa ska städas uppifrån. Vi behöver en politik som sätter politikernas, tjänstemännens, forskarnas, arbetsgivarnas och de fackliga företrädarnas handlingar i fokus istället för att fokusera på invandrares brister och invandrares problem. Vilka problem har de som har makten?
För att hantera myndigheternas antidiskrimineringsplaner måste DO förstärkas med en strategisk enhet. DO bör utveckla uppförandekoder för myndigheter och för arbetslivet.
Paul Lappalainen anser också att DO ska arbeta med s k situation testing – gå ut i verkligheten och utsätta myndigheterna för praktiska prov i diskrimineringsavseende. Hos Ams, polisen, länsstyrelser och försäkringskassor är antidiskrimineringsåtgärder särskilt viktiga.
Bristande tilltro till polisen
– Invandrare löper större risk att utsättas för polisens uppmärksamhet, gripas, häktas och dömas. Det finns en stor brist på tillit för polisen i den här gruppen. Ibland har det förklarats med att det skulle vara ett problem de har med sig från hemlandet. Men tilliten är inte större hos andra generationens invandrare, som växt upp här i landet, konstaterar Paul Lappalainen, som vill att polisutbildningen ska uppmärksamma diskrimineringen.
Paul Lappalainen föreslår att det inrättas ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut, för att bedriva forskning ur de berördas perspektiv. Forskning som inte bara beskriver problembilden utan också tar fram förslag till lösningar.
Utredningen vill också införa en övergripande antidiskrimineringsklausul i upphandlingsförordningen, som gör det möjligt att bryta kontraktet med en leverantör eller underleverantör om det visar sig att diskriminering förekommer. En sådan klausul skulle inte bara omfatta etnisk diskriminering, utan också t ex diskriminering utifrån kön eller funktionshinder.
En liknande klausul för föreningsbidrag föreslås också.
Tydligare lagar behövs
Utredaren Paul Lappalainen konstaterar att det finns ett övergripande behov av tydlig lagstiftning och verktyg i övrigt för att motverka diskriminering, men hänvisar till diskrimineringsutredningen, där han själv sitter med som expert.
– Där finns flera representanter för arbetsgivarna och flera fackliga representanter – men inte någon av de som berörs av diskrimineringen. Kanske skulle man slänga ut arbetsgivare och fack och i stället ta in dem som är berörda…
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
