Arbetstiden kan bli tvistefråga

AVTAL2007-06-18

Den 11 juni gick startskottet för den statliga avtalsrörelsen. ST vill försäkra sig om en lägsta nivå på löneökningarna medan Arbetsgivarverket vill ha ett sifferlöst avtal. Båda parter hänvisar till myndigheternas dåliga ekonomi.

Av:  Eva Spira

ST, som förhandlar via Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, kräver att statens löner ska hålla jämna steg med övriga branscher – där tjänstemännen hittills i avtalsrörelsen fått ungefär 10,2 procent under tre år.

ST och OFR vill också ha en garanterad individuell löneökning och en stupstock, det vill säga en lägsta procentuell löneökning som faller ut om de lokala parterna inte kommer överens.

Vill ha sifferlöst avtal

Arbetsgivarverket vill å sin sida ha ett sifferlöst avtal. Lönegarantier stör den lokala lönebildningen, enligt arbetsgivarna.

– Vårt mål är att så mycket som möjligt avgörs lokalt, nära verksamheten, förklarar Arbetsgivarverkets förhandlingschef Nils Henrik Schager.

Genom att inte ha några procentsatser i det centrala avtalet kan myndigheterna själva avgöra hur stora löneökningarna ska bli.

– I det långa loppet är jag medveten om att staten inte kan ha sämre villkor än andra. Då får vi ett B-lag. Men det behöver inte vara följsamhet varje år, säger Nils Henrik Schager och syftar på det rekordlåga anslaget till löneökningar som myndigheterna får i år och nästa år.

Han påpekar också att för stora löneökningar leder till minskad sysselsättning. STs förhandlingschef Johan Tengblad är helt emot tanken på sifferlösa avtal.

– Det är inte att tänka på. Det skulle innebära låga löner som dessutom sätts helt på arbetsgivarnas villkor.

Behövs garantier

Att det finns siffermässiga garantier är viktigare än någonsin med tanke på att myndigheterna får så lite kompensation för löner 2007 och 2008, menar Johan Tengblad. Enligt honom går det inte att ställa rimliga löneökningar mot uppsägningar.

– Vi ansvarar för att löneökningarna hamnar rätt. Hur många anställda som behövs ansvarar politikerna för. Blir lönerna för låga inom staten blir det också svårt att nyanställa personal med tillräcklig kompetens.

Arbetstidsreglerna kan bli en tvistefråga i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarverket vill få in nya skrivningar om arbetstiden i det centrala avtalet. Nu är utgångspunkten normal kontorstid måndag till fredag. Det vill arbetsgivarna ändra på med hänvisning till att verksamheten ställer andra krav i dag.

Dessutom föreslår Arbetsgivarverket en förhandlingsordning som ger arbetsgivarna sista ordet om de lokala parterna inte kommer överens om arbetstiden.

Systemskifte

– Det skulle innebära något av ett systemskifte inom staten, kommenterar Johan Tengblad. Arbetsgivarverket vill runda facket och se till att arbetstidsfrågorna avgörs när det centrala avtalet är påskrivet och det råder fredsplikt.

Ett annat yrkande som kan vålla strid är att arbetsgivarsidan vill göra det möjligt att träffa överenskommelser med enskilda medarbetare om lön och anställningsvillkor.

Enligt Nils Henrik Schager kan det handla om att byta semesterdagar mot högre lön, eller att växla in arbetsdagar mot pensionsförmåner. Johan Tengblad anser att det är ytterligare ett försök från arbetsgivarsidan att försvaga fackets inflytande.

Konsultativ roll för facket

Men Nils Henrik Schager säger sig vara övertygad om att facket kommer att spela en fortsatt viktig roll:

– Facket skulle få en konsultativ roll och ge råd om enskilda överenskommelser. Bakgrunden till yrkandet är att våra medlemmar vill ha större valfrihet som lokala arbetsgivare. Hur arbetstagarna reagerar på det här återstår att se, säger han.

I förra avtalsrörelsen var förhandlingsmodellen ett tvisteämne, men om den blir det även denna gång återstår att se.

Lönesättande samtal

Arbetsgivarverket vill att lönerna ska avgöras i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. ST var kritiskt till hur modellen utformades i förra avtalsrörelsen och menade att parterna i slutändan alltid måste teckna kollektivavtal om lönerna.

Den här gången säger ST ja till lönesättande samtal, men en förutsättning är att lönerna omfattas av kollektivavtal. Det ska också göras en avstämning innan lönerna slås fast. Arbetsgivarverket vill å sin sida att lönerna ska regleras i enskilda överenskommelser. De blir då en angelägenhet mellan chef och medarbetare.

Det nya avtalet berör 240 000 anställda på myndigheter och affärsverk. 65 000 av dem är ST-medlemmar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA