Arbetsgivaren kollar varje tangenttryck
Statens institutionsstyrelse har beslutat att löpande granska alla dataloggar för alla anställda. Syftet är att spåra otillåtet privatsurfande.
Under lång tid fick facket inte veta något om övervakningen.
I början av sommaren fick ST-avdelningen på Statens institutionsstyrelse, SiS, veta att arbetsgivaren under fem månader hade kontrollerat alla de 4 500 medarbetarnas dataloggar – på jakt efter otillåtet surfande.
– De loggar varenda tangenttryckning, säger Tobias Bjerman i STs avdelningsstyrelse.
Kontrollen ska nu fortsätta under minst ett år.
Genom kontrollen vill myndigheten spåra olovligt surfande: besök på sidor med pornografiskt eller rasistiskt innehåll, sidor om droger eller med annat olämpligt innehåll. Enligt arbetsgivaren har 19 medarbetare surfat på sidor med pornografiskt innehåll. De har anmälts till personalansvarsnämnden.
– Reglerna är tydliga. Vi måste vara väldigt restriktiva om vi ska använda datorerna för privat bruk, betonar Tobias Bjerman.
Informerades i efterhand
Ändå är han kritisk till åtgärden. Facket informerades först i efterhand om att granskningen inletts.
– Vi fick ingen information i förväg. Vad kostar det? Vilka blir konsekvenserna? Hur är målet formulerat? Vi vet ingenting om det.
Han är också orolig för att arbetsgivaren nu kontrollerar de mejl som skickas till de fackligt förtroendevalda.
»Sannolikt lite overkill«
Oskar Öhrström, jurist på Datainspektionen, menar att arbetsgivaren har rätt att övervaka datoranvändningen. Men kontrollen ska vara relevant och de anställda ska informeras tydligt i förväg både om vad som är otillåtet och hur en kontroll kan ske.
– Spontant låter det tveksamt att ha en så omfattande kontroll. Det är integritetskränkande, och sannolikt lite overkill om det inte finns en specifik misstanke, säger han.
Enligt SiS IT-chef Lars-Åke Lovetén finns ingen misstanke – kontrollen är rutinmässig.
Han säger också att kostnaden är »svåröverblickbar«: den fasta avgiften är 17 000 kronor i månaden. Varje händelse som kräver en vidare analys följer en timtaxa. Om det inte skulle dyka upp en enda otillåten händelse skulle kostnaden alltså bli drygt 200 000 kronor på ett år.
Ifrågasätter effektiviteten
Tobias Bjerman ifrågasätter om detta är det mest effektiva sättet att komma åt ett missbruk.
– Vad får vi om vi lägger de pengarna på att utveckla rekryteringen för att få rätt medarbetare, eller jobba aktivt med etik- och moralfrågor?
Lars-Åke Lovetén anser inte att kontrollen är integritetskränkande.
– Har man inget att dölja så är inte det här något problem, säger han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.