Arbetsgivare kan förbjuda religiösa symboler

ARBETSRÄTT2017-03-21

Två nya domar från EU-domstolen gör klart att arbetsgivare får kräva att anställda inte bär religiösa kläder och symboler när de träffar kunder. Men det är inte säkert att statliga arbetsgivare kan agera på samma sätt, enligt STs förbundsjurist Veera Littmarck.

Av:  Emmeli Nilsson

EU-domstolen har prövat två fall där kvinnor blivit av med jobbet eftersom arbetsgivaren inte tillåtit dem att bära slöja. Enligt domarna får arbetsgivare under vissa omständigheter kräva att anställda inte bär symboler eller kläder som visar en religiös, politisk eller filosofisk övertygelse. Förutsättningen är att arbetsgivaren har en neutralitetspolicy som tillämpas konsekvent och neutralt, och som gäller lika för alla anställda. Kravet kan dessutom bara riktas mot anställda som har kontakt med kunder.

Enligt STs förbundsjurist Veera Littmarck gör EU-domstolen två viktiga ställningstaganden med sikte på den privata arbetsmarknaden.

– Att ha en neutralitetspolicy är inte direkt diskriminering, enligt domstolen. Det behöver inte heller vara indirekt diskriminering. Näringsfriheten skyddar arbetsgivarens intresse av att vara neutral utåt, säger Veera Littmarck.

Det ena fallet gäller en kvinna i Belgien som arbetat som receptionist, och som sades upp med hänvisning till företagets ordningsregler om att det är förbjudet att bära synliga symboler för politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser.

– Enligt EU-domstolen ankommer det på den belgiska domstolen att se om det fanns möjlighet att omplacera henne. Fanns det inte en sådan möjlighet, så är uppsägningen i sig inte diskriminerande.

Veera Littmarck tycker debatten som följt på domarna delvis har hamnat fel. Att säga att arbetsgivare nu kan avskeda kvinnor med slöja är väldigt förenklat, menar hon. Domarna handlar kort och gott om att det är tillåtet med en neutralitetspolicy.

Veera Littmarck kan inte se att domarna skulle få någon effekt på svensk arbetsmarknad – och särskilt inte för statligt anställda.

– Neutralitetspolicyn är kopplad till näringsfriheten. Det är inte säkert att en statlig arbetsgivare kan agera på samma sätt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

EU Diskriminering
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA