Arbetsförmedlingen vill robotisera
Automatiska funktioner och digital samverkan är centrala i den nya modell för Arbetsförmedlingens arbete som myndigheten skisserar i sitt förslag till regeringen. Bland annat vill myndigheten robotisera bedömningen av hur långt arbetssökande står från arbetsmarknaden. Systemet för ersättning till fristående aktörer föreslås få både en grundersättning och en resultatbaserad del.
Arbetsförmedlingen har i dag överlämnat sin utredning om en reformering av myndigheten till regeringen. Arbetsförmedlingen vill skapa en digital infrastruktur som passar en rad olika aktörer runt om i landet. Det förutsätter digital samverkan mellan stat, kommun, landsting och privata aktörer. För att uppnå det behövs ett digitalt ekosystem för arbetsmarknaden, skriver myndigheten. Det förutsätter en tydlig styrning och samordning av alla aktörers insatser, långsiktig finansiering och en teknisk plattform som möjliggör samskapande.
Arbetsförmedlingen vill robotisera sin egen hantering med ett statistiskt verktyg som kan bedöma hur långt den arbetssökande står från arbetsmarknaden och vilket behov av stöd hen har. Så långt som möjligt ska processen vara automatisk. Fördelen är enligt rapporten att Arbetsförmedlingen snabbt och korrekt kan ge individanpassad service och fokusera resurserna till de arbetssökande med störst stödbehov. Roboten kan avgöra de uppenbara fallen, medan de mer oklara skickas vidare till ett personligt möte.
Ökad automatisering innebär stora fördelar vad gäller enhetlighet och effektivitet, skriver Arbetsförmedlingen. Men det ställer också stora krav på uppföljning och utveckling. Genom att automatisera delar av de framtida processerna kan myndigheten komma fram till mer transparenta och rättssäkra bedömningar och beslut. Arbetsförmedlingen vill förstärka sin proaktiva och specialiserade förmåga med datadriven analys, så att varje kund får rätt insats i rätt tid, i rätt kanal.
Reglerna bör utformas så att behovet av manuella bedömningar minskar och möjliggör en mer automatiserad kontrollfunktion. Systemet bygger på att Arbetsförmedlingen får relevant information direkt från fristående aktörer samt från andra myndigheter.
Arbetsförmedlingen föreslår en modell för ersättning till fristående aktörer som kombinerar en grundersättning och en resultatersättning. Nivån på ersättningen avgörs av den arbetssökandes förutsättningar. Grundersättning utgår när en arbetssökande kommer in i systemet. Enligt förslaget ska de betalas ut månadsvis under den tid personen finns hos en aktör. Grundersättningens storlek beror på hur långt ifrån arbetsmarknaden en person står.
Resultatersättning betalas ut när den arbetssökande går vidare till arbete eller studier. Också den bör fördelas över flera utbetalningar för att premiera varaktig sysselsättning. Arbetsförmedlingen föreslår tre utbetalningstillfällen, där den sista utbetalningen sker tolv månader efter att den arbetssökande gått till arbete.
För att undvika att oseriösa aktörer släpps in i systemet bör det enligt förslaget ställas krav på information om bolagens företrädare, hur aktören har skött sig i tidigare avtal och att rätt försäkringar finns när verksamheten startar.
Personer med funktionsnedsättning och personer i etableringsuppdraget ska ha samma möjlighet som andra arbetssökande att delta i insatserna. Allt stöd som erbjuds inom ramen för de upphandlade tjänsterna ska utformas så att det blir tillgängligt för alla, menar Arbetsförmedlingen.
Erfarenheter från andra valfrihetssystem visar att det i regel inte är en garanti att deltagarna själva väljer bort leverantörer med låg kvalitet. Det kommer därför behövas en funktion där Arbetsförmedlingen sorterar ut de sämst presterande aktörerna. Detta förutsätter att Arbetsförmedlingen har en välutvecklad leverantörsuppföljning för att garantera en enhetlig, effektiv och rättssäker hantering.
Den tekniska utvecklingen har skapat nya möjligheter och nya förväntningar på att ge service och information digitalt, konstaterar Arbetsförmedlingen. Den arbetssökande får snabbare service genom digitala tjänster och de frigör tid för arbetsförmedlarna att ge fördjupat stöd till dem som inte kan få hjälp digitalt.
Arbetsförmedlingen vill fortsätta samverka med Statens servicecenter. Myndigheten anser att det är ett kostnadseffektivt sätt att säkerställa och på vissa orter stärka grundläggande service i hela landet. Målet är att Arbetsförmedlingens så kallade kundtorg, en öppen yta som erbjuder allmän service och information, ska finnas på samtliga 113 servicekontor.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Tyvärr klarar nästan aldrig vågen av att känna igen en klase bananer fast vågen är placerad mitt i ett bananhav.
Det är för maskininlärning har inget sunt förnuft och ingen uppfattning om helheter eller historik.
Om man förenklar arbetet till den grad så en AI kan utföra det så brukar människor göra ett ganska bra jobb också, speciellt med lite optimerat systemstöd.
Vad många glömmer bort är att maskininlärning är inte programmering. När ett system har maskinlärt sig något kan man inte längre förstå varför systemet gör som den gör. Det hela är lite gran som att stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa. Allt kan också fungera väldigt bra, och sen förändras någon liten detalj som inte roboten är tränad på och helt plötsligt så beter den sig helt slumpmässigt.