Automatiserade beslut ska granskas
Riksrevisionen inleder en granskning av om automatiserade myndighetsbeslut uppfyller kraven på effektivitet och rättssäkerhet. Enligt myndigheten finns ingen samlad kunskap om automatiserad myndighetsutövning.
Riksrevisionen konstaterar i ett pressmeddelande att det blir allt vanligare att myndighetsbeslut fattas automatiskt, utan att någon handläggare är inblandad. Det möjliggör ökad produktivitet och lägre kostnader, men myndigheten påpekar att eventuella fel också kan få stora konsekvenser. Därför har Riksrevisionen beslutat att genomföra en granskning av om det automatiserade beslutsfattandet i statsförvaltningen är effektivt och rättssäkert.
”Det är mycket positivt att myndigheterna utnyttjar digitaliseringens möjligheter. Men det bör inte ske på ett sätt som gör att rättssäkerheten eftersätts”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg.
Exempel på beslut som i dag fattas automatiskt är beslut om föräldrapenning hos Försäkringskassan och om trängselskatt hos Transportstyrelsen, konstaterar Riksrevisionen. Trots att automatiserat beslutsfattande är förknippat med risker finns det enligt pressmeddelandet ingen samlad kunskap om vilka myndigheter som använder sådana beslutsmetoder, och i vilken omfattning.
Om system för automatiserat beslutsfattande inte fungerar som det är tänkt riskerar det att systematiskt generera stora mängder felaktiga beslut – vilket i sin tur kan leda till minskad tillit till den statliga verksamheten, skriver Riksrevisionen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.