Anonymitet medel mot diskriminering
Anonyma jobbansökningar kan minska risken för diskriminering vid anställningar, tror regeringens utredare Tanja Linderborg.
Utredningen föreslår en modell där myndigheten eller företaget som ska nyanställa först gör en tydlig kravspecifikation för tjänsten. De sökande använder en särskild blankett för att beskriva i vilken mån de uppfyller kraven, men utelämnar namn, ålder och annat som kan identifiera dem som personer.
Den personliga presentationen skickas i ett annat brev, som företaget/myndigheten läser först när man gjort urvalet för intervjuer.
Det ska vara frivilligt för arbetsgivarna att använda systemet, men Tanja Linderborg hoppas att regeringen ska ge några myndigheter i uppdrag att pröva det.
Förvaltningsminister Sven-Erik Österberg tror dock inte att det kommer att behövas.
– Jag är inte främmande för att peka ut ett antal myndigheter, men jag tror att väldigt många kommer att anamma det här ändå.
Stöd från ST och DO
STs ordförande Annette Carnhede är positiv till anonyma ansökningar, och framhåller att metoden kommer att strama upp rekryteringsprocessen i stort.
– Från fackligt håll välkomnar vi tydligare kravprofiler och att kompetens, förtjänst och skicklighet blir ännu mer vägledande i statlig förvaltning.
Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna anser också att den tydligare kravprofilen i kombination med avidentifierade ansökningar är en bra modell för rekrytering utan diskriminering. Men bara som ett första steg.
– Man måste komma ihåg att metoden bara inriktar sig på att ta fram de sökande som ska kallas på intervju, säger Katri Linna.
Hon framhåller därför att metoden måste kompletteras med rutiner som gör att diskrimineringen inte bara flyttas till ett annat skede i anställningsprocessen.
En fråga som utredningen tittat särskilt på är om modellen kan strida mot offentlighetsprincipen. Förutom den anonyma blanketten krävs ju ett personligt brev, och om någon begär ut de personliga breven faller anonymiteten.
Väntar med diarieföring
Utredningens uppfattning är att myndigheten normalt inte kan sekretessbelägga ansökningshandlingar, ens tillfälligt. Men å andra sidan behöver man inte registrera, diarieföra, dem. Det räcker med att ansökningarna hålls ordnade, till exempel efter det datum de kom in.
Därmed blir breven inte lika lättåtkomliga, men kan fortfarande begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
