Riksrevisionen påtalar brister vid identitetskontroll

STATSFÖRVALTNING2024-06-05

Det finns allvarliga brister när det gäller hur statliga myndigheter fastställer identiteten hos en person som anländer till Sverige, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. ”Arbetet behöver bli mer effektivt”, konstaterar riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Riksrevisionen har granskat hur statliga myndigheter arbetar när de behöver fastställa identiteten på en person som kommer till Sverige. Fokus har bland annat legat på gränskontroller, folkbokföring samt ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap.

Enligt rapporten är bristerna hos Migrationsverket, Skatteverket och Statens servicecenter särskilt allvarliga, eftersom dessa myndigheters arbete är avgörande för den egna och andra myndigheters framtida beslut och åtgärder. Skatteverkets beslut utgår enligt Riksrevisionen dels från den identitet Migrationsverket fastställt vid folkbokföring, dels från Statens servicecenters kontroller av identitetshandlingar. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i sin tur baserar sina beslut om förmåner på Skatteverkets identitetsuppgifter.

Enligt Riksrevisionen saknar de granskade myndigheterna viktig kompetens, samtidigt som de inte har tillräcklig tillgång till teknisk utrustning och digitalt systemstöd. Det finns enligt rapporten dessutom juridiska hinder för att lagra och söka på biometrisk information som skulle kunna säkerställa att en person inte förekommer under flera identiteter.

”Ett grundläggande krav är att ingen person ska kunna förekomma under flera olika identiteter i myndigheternas register. Detta uppfylls inte idag”, konstaterar Anders Berg, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

Bristerna kan enligt rapporten få konsekvenser på många områden, exempelvis att personer får uppehållstillstånd i Sverige utan att ha rätt till det. Det finns också risk för identitetsrelaterad brottslighet, hot mot Sveriges säkerhet och felaktiga utbetalningar från välfärden.

Riksrevisionen pekar även på brister när det gäller utbyte av information och samarbete mellan myndigheter. Det gäller bland annat samverkan mellan Polismyndigheten och Skatteverket, mellan Polismyndigheten och Migrationsverket och mellan Migrationsverket och Skatteverket.

”Arbetet behöver bli mer effektivt, såväl när det gäller att fastställa identiteter som att upptäcka och åtgärda felaktigt registrerade identiteter”, understryker riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA