Akut platsbrist slår mot arbetsmiljön
Det fattas runt 600 platser på Kriminalvårdens anstalter och på en del håll delar intagna rum. Facket menar att den akuta platsbristen äventyrar säkerheten och arbetsmiljön för personalen. ”Kriminalvården står inför den största utmaningen i modern tid”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn till Publikt.
Som Publikt tidigare skrivit om har rapporterna om överfulla anstalter inom Kriminalvården varit flera det senaste året. I höstas föreslog Liberalerna bland annat att man borde se över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands.
Enligt Per Sunneborn, ordförande för ST inom Kriminalvården, är trångboddheten på anstalterna nu ett så pass akut problem att säkerheten, omvårdnaden av de intagna och personalens arbetsmiljö äventyras.
– Utrymmena i korridoren blir mindre, och det påverkar sysselsättningen och sjukvården samt möjligheterna till besök. Allting hänger ihop och när det blir oroligt bland de intagna så påverkas personalen, säger han.
När Nils Öberg lämnade posten som generaldirektör för Kriminalvården för att ta över Försäkringskassan hade ledningen stängt ned runt 600 anstaltsplatser under ett antal år. Efter att ha haft ett minskat inflöde av intagna har den kurvan nu vänt uppåt igen.
– Nu slår det tillbaka. Hade man gjort en historisk bedömning hade man sett att det går i cykler, och då hade man inte stängt så här många platser, säger Per Sunneborn.
Att Kriminalvården skulle ha missbedömt läget och lagt ned platser trots att antalet intagna normalt svänger fram och tillbaka över tid vill man dock tona ned från arbetsgivarhåll.
– Det har varit vissa stängningar som påverkat vår kapacitet, till exempel där man bedömt att de åtgärder som varit nödvändiga för att kunna fortsätta bedriva verksamhet har varit förknippat med väldigt stora kostnader, säger Björn Myrberg, ekonomi- och fastighetsdirektör på Kriminalvården till Publikt.
Han delar bilden av en akut platsbrist och betonar att Kriminalvården på sikt behöver bygga nytt.
– Det blir en extra belastning för våra medarbetare som medför ett antal risker utifrån bland annat ett arbetsmiljö- och säkerhetsperspektiv vilket vi måste vara vaksamma på. Den höga beläggningen riskerar även att påverka kvaliteten i vår verksamhet, säger Björn Myrberg.
Enligt honom sätter myndigheten in personal i takt med att de intagna blir fler.
– Man gör en analys utifrån förutsättningarna som råder på olika verksamhetsställen, säger Björn Myrberg.
Han beskriver också ett problem med hyresvärdar som sätter för höga hyror, utifrån Kriminalvårdens synvinkel.
– Problemet är att vi i flera fall har stått ganska långt ifrån varandra när det gäller grunderna för att beräkna hyreskostnaderna.
Han påpekar att anstalter är en speciell typ av fastigheter som kostar mycket att både bygga och att renovera.
STs Per Sunneborn menar att det är orimligt att hyresvärdars höga hyreskrav gör att processen med att ordna fram fler anstaltsplatser stannar av. Han efterlyser att ledningen bör ställa krav på högre anslag.
– Vi har hamnat i ett moment 22. Antingen får regeringen höja anslagen eller så måste man se till att det finns möjligheter till marknadsanpassade upphandlingar, säger Per Sunneborn.
Björn Myrberg påpekar att myndigheten redan har fått ökade anslag i den senaste budgetpropositionen, med motiveringen att myndigheten behöver få fram fler platser på sina anstalter.
På längre sikt ser han att platsbristen kommer att fortsätta under ett antal år.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
