Osäkerhet och besparingar drabbar viktiga verksamheter
De många turerna kring statsbudgeten och regeringsbildningen ledde till stor osäkerhet på åtskilliga myndigheter. Den nya regering som till slut kunde tillträda vilar på en vagt formulerad överenskommelse mellan fyra partier, som efter hand ska omsättas i praktisk politik. Mycket är därför fortsatt ovisst.
Allra värst är läget på Arbetsförmedlingen. I väntan på att regeringen ska förtydliga myndighetens framtida uppdrag har ledningen försökt vara ”så lojala som möjligt” mot januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, säger generaldirektören Mikael Sjöberg till Publikt. Därför har man varslat 4 500 medarbetare om uppsägning sedan myndigheten fått kraftigt nedskurna anslag, och aviserat att 132 kontor ska stängas – ett besked som dock inte uppskattats av företrädare för partierna bakom januariavtalet.
Men regeringen vill inte anslå några ytterligare pengar för att värna myndighetens verksamhet och närvaron i hela landet. Detta blev tydligt när vårändringsbudgeten presenterades. ”Det finns i princip inget utrymme för reformer på grund av den budget som lagts av M och KD och de skattesänkningar den innehåller”, förklarade finansminister Magdalena Andersson då. Det hindrade dock inte regeringen från att satsa flera hundra miljoner kronor på sänkningar av arbetsgivaravgifter och lägre moms på naturguider.
Den utdragna ovissheten och de dramatiska nedskärningarna skapar en stor oro bland personalen, vilket medarbetare vittnar om i detta nummer av Publikt. Även om tydligare besked kommer har politikernas hantering av Arbetsförmedlingen redan vållat stora skador. Effekterna kommer att bli kännbara för många människor i en utsatt situation på arbetsmarknaden.
Några myndigheter har dock fått positiva besked inför och i vårändringsbudgeten. Jämställdhetsmyndigheten slipper den nedläggning som riksdagens budgetbeslut förutskickade. Det gör också Delegationen mot segregation.
Besparingar väntar däremot på många andra statliga verksamheter, som blivit utan de pengar de begärt. Kriminalvården ville ha nästan en halv miljard kronor mer än vad regeringen anslagit, och nu varnar fackliga företrädare för att bristen på resurser får konsekvenser för kriminalvårdarnas arbetssituation. Arbetsmiljöverket tvingas avstå från att återbesätta tjänster när nya pengar uteblir – vilket i förlängningen riskerar att drabba allas vår arbetsmiljö.
Nu behövs en större långsiktighet i politiken. De statliga myndigheterna måste få de resurser och de förutsättningar de behöver för att kunna fullgöra sina viktiga uppdrag och bidra till att hantera de utmaningar Sverige står inför.
Alexander Armiento, chefredaktör.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.