De vill vingklippa staten
Staten ska inte driva företag, de statliga bolagen ska säljas ut och privatiseras. Så kan de borgerliga partiernas syn sammanfattas så här ett knappt år före nästa års val. Längst går folkpartiet som bara vill ha kvar Systembolaget i statlig ägo, centerpartiet är försiktigast.
Svenska staten är Sveriges största företagsägare. 57 företag/koncerner och affärsverk med cirka 200 000 anställda (nästan lika många som i statsförvaltningen) förvaltas av regeringen. 43 är helägda och 14 ägs tillsammans med andra.
Det är en mycket välskött företagsgrupp. Vinsten efter skatt var förra året 31,6 miljarder kronor, varav 17,2 miljarder betalades in till statskassan.
Det är en blandad skara företag med Posten och Vattenfall som de största med cirka 35 000 anställda vardera. LKAB, Green Cargo, SJ, Lernia, Teracom, Luftfartsverket, Systembolaget, Svensk Bilprovning, Sjöfartsverket och Operan är andra. På många finns ST-medlemmar.
Genom ägandet har staten, och därmed sittande regering, stora möjligheter att ange riktlinjer för hur arbetslivet och det svenska samhället ska fungera.
Ett skäl för det statliga ägandet är att behålla naturtillgångarna – skogen, malmen och vattenkraften – i svensk ägo. Andra skäl är vikten av att förfoga över infrastrukturen och regionalpolitiken.
Den nuvarande s-regeringen lägger tunga ansvar på de statliga bolagen.
Det handlar om att ta ett ansvar för miljön och sträva mot en ekologiskt hållbar utveckling. Det finns ett ansvar för att i omvärlden uppträda enligt de internationella normerna kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn och korruption.
De statliga företagen ska vara socialt ansvarstagande och vara ett föredöme i jämställdhets- och mångfaldsarbetet. (I våras var andelen kvinnor 43 procent och andelen män 57 procent i styrelserna i de helägda statliga bolagen – vilket innebär att staten här ligger långt, långt före det övriga näringslivet.)
I de statliga bolagen finns också en långt gående öppenhet och politisk kontroll.
De statliga bolagen borde också kunna vara – och är i flera fall – föredömen vad gäller villkor och inflytande för de anställda. Här har dock s-regeringen låtit flera av bolagen ingå som medlemmar i Svenskt Näringsliv, som numera blivit något av en spjutspets mot svensk arbetsrätt. Näringsminister Thomas Östros, ansvarig i regeringen, har varit självkritisk och sagt att han överväger att låta statens bolag lämna organisationen.
Allt detta vill de borgerliga partierna nu rasera. De vill avhända sig möjligheten att påverka arbetslivet i en social riktning. I stället är de beredda att låta allt skötas av marknaden, där krassa vinstintressen tillåts bestämma. De tvekar inte heller att sälja ut naturtillgångarna.
Mest rak på sak är folkpartiet i en motion till höstriksdagen: ”Folkpartiet anser att staten inte ska äga företag. De verksamheter som finns i de statliga bolagen sköts bäst av den privata marknaden”, skriver man. ”De statliga företagen måste därför säljas. Det enda bolag vi kan se ska vara kvar i statlig ägo är Systembolaget” (med hänvisning till bolagets sociala ansvar).
En utförsäljning – och den kommer inte att stanna inom landet – av statliga tillgångar värda mer än 500 miljarder kronor skulle ge oss ett helt annat samhälle med en förminskad social dimension.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
