Alexander Armiento: Många drabbas när den administrativa bördan blir för tung
Välfärdens proffs ska få vara proffs, skrev den dåvarande oppositionsledaren Stefan Löfven i en debattartikel i Dagens Nyheter för tio år sedan. Han efterlyste en ny typ av styrning av den offentliga sektorn, med mindre detaljkontroll och administration, och använde bland annat Arbetsförmedlingen som exempel.
Sedan dess har regeringsmakten skiftat, men administrationen i statsförvaltningen består. Och har till och med ökat, bedömer experter. Parallellt med detta har myndigheter tvingats att spara pengar. De första tjänsterna som försvunnit när det gjorts besparingar har inte sällan varit de assistenter som avlastat chefer och medarbetare med de administrativa göromålen.
Ofta har argumentet varit att tekniken skulle underlätta sysslorna så mycket att assistenterna inte längre behövs. Som flera fackliga företrädare som Publikt talat med i detta nummer konstaterar har sådana förhoppningar många gånger visat sig vara önsketänkande. Det är fortfarande ganska besvärligt att hantera mötes- och resebokning, diarieföring och annan administration.
När den som är bra på helt andra saker tvingas ägna en stor del av sin arbetstid åt administrativa arbetsuppgifter går det inte bara ut över den personens arbetsmiljö – det är också slöseri med värdefull kompetens. Om myndigheter har svårt att rekrytera personer med specialistkompetens vore det logiskt att använda den specialistkompetens de har till rätt saker.
I de flesta fall finns goda intentioner bakom krav på dokumentation och återrapportering. De kan syfta till att försöka säkerställa likabehandling, rättssäkerhet, insyn och möjlighet till uppföljning av kvaliteten i det arbete som görs. Men så länge beslutsfattare väljer att styra på detta sätt måste det också finnas förutsättningar att uppfylla de administrativa krav som ställs utan att kärnverksamheten blir lidande. Då kan man inte spara bort alla assistenter.
Kanske kan statsanställda inom några år få lite avlastning av nya AI-system. Men som rikskronofogden Fredrik Rosengren konstaterar när han i Publikts artikel reflekterar kring assistenternas roll kommer det alltid att finnas administration som måste hanteras. Det faktumet borde föranleda alla att dra samma slutsats som han gör: ”Det handlar om arbetsfördelning och vem som är bäst på att göra vad.”
Om den insikten också omsätts i praktik på landets myndigheter kan vi få en betydligt mer effektiv statsförvaltning, där specialiserade administratörer tar hand om mer av administrationen och på så sätt avlastar dem som jobbar med kärnverksamheten. Det skulle gagna både arbetsmiljön för dem som jobbar där, servicen till medborgarna och landets ekonomi.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
