Jan Ottosson och Greger Bergvall har ett stort engagemang för att återfinna de böcker som deras tidigare kollega stal från Kungliga biblioteket.
Bild: Casper Hedberg
Jan Ottosson och Greger Bergvall har ett stort engagemang för att återfinna de böcker som deras tidigare kollega stal från Kungliga biblioteket.

Bibliotekarierna som blev bokdetektiver

KULTUR: KUNGLIGA BIBLIOTEKET2022-05-10

Deras före detta kollega, känd som KB-mannen, stal ovärderliga böcker från den gemensamma arbetsplatsen på Kungliga biblioteket. Genom träget detektivarbete har bibliotekarierna Jan Ottosson och Greger Bergvall lyckats spåra flera av böckerna – och de tänker fortsätta tills alla är tillbaka.

Av:  Birgitta Haglund

Med början på 1990-talet stal den dåvarande förstebibliotekarien på Kungliga biblioteket, KB, böcker ur magasinen och lyckades tjäna miljonbelopp på dem. I väntan på rättegång begick han 2004 självmord i sin lägenhet på Surbrunnsgatan i Stockholm genom att spränga sig själv i luften.

Både Jan Ottosson och Greger Bergvall har haft honom som arbetskamrat.

– Jag träffade honom många gånger i magasinen. Han kom och frågade mig ibland var olika böcker fanns. Jag har visat honom samlingar där det sedan försvunnit böcker och undrat om han tog dem vid det tillfället, säger Jan Ottosson, och tillägger att de bägge ironiskt nog var involverade i bibliotekets säkerhetsarbete.

På bordet framför oss ligger ett par värdefulla bokband från 1500-talet som nu har återbördats. I dagsläget har Greger Bergvalls och Jan Ottossons tioåriga spårningsarbete lett till att KB fått tillbaka 17 av de 62 stulna verken. De resterande böckerna är alla centrala för Sveriges kulturarv och många av dem är extremt sällsynta.

Den så kallade KB-mannen sålde böcker han stulit från KB och andra bibliotek till auktionshuset Ketterer Kunst i Hamburg under sitt alias Karl Fields – han vurmade för poeten Karlfeldt. I tjugo år lämnade han in stöldgodset till Ketterer Kunst utan att någon kollade upp om han var rättmätig ägare eller frågade var han fått böckerna ifrån, innan de tjänade miljoner på att sälja dem vidare, berättar Greger Bergvall, som hoppas att auktionshusens rutiner ska skärpas och deras kontroll bli bättre.

Men trots att förstebibliotekarien var väl insatt i bibliotekets verksamhet förmådde han ändå inte sopa igen alla spår efter sina stölder.

– Han har missat många grejer, som exempelvis att ta bort KBs stämplar ur vissa böcker, och det har gjort att vi har kunnat lägga vårt pussel, säger Jan Ottosson.

Det var hos en bokhandlare på Manhattan i New York som Greger Bergvall 2011 fann den första av de stulna böckerna. Därefter började han och Jan Ottosson samarbeta. De sökte på nätet efter stöldgodset och fick snabbt många träffar. Jan Ottosson upprättade en databas med mängder av information om böckerna, för att underlätta spårningsarbetet.

Under arbetets gång har de tagit del av polisens förundersökning och hittat många frågetecken där. Exempelvis att den husrannsakan som gjordes i förstebibliotekariens sommarbostad sköttes av lokala poliser som inte var insatta i fallet och som missade en del av stöldgodset.

Greger Bergvall riktar också kritik mot Kungliga biblioteket.

– Vi skulle ha satt press på auktionshuset och fått dem att kontakta alla köparna av de stulna böckerna, för det är de ålagda att göra enligt deras etiska regler – men det gjorde de inte, säger han.

– Nej, särskilt hjälpsamma har de inte varit, de vill inte solka ned sitt rykte, konstaterar Jan Ottosson.

17 av de 62 stulna böckerna är tillbaka på KB. Vissa av de återbördade böckerna är från 1500-talet.
Bild: Casper Hedberg
17 av de 62 stulna böckerna är tillbaka på KB. Vissa av de återbördade böckerna är från 1500-talet.

Sedan ett drygt år tillbaka har Kungliga biblioteket däremot fått oväntad och ovärderlig hjälp av entreprenören och historikern Tomas Söderblom. Han har hittills efter förhandlingar köpt tillbaka tio böcker och skänkt dem till KB. Försiktigt börjar Jan Ottosson bläddra i en av dem, Dialogus creaturarum från 1509, en sedelärande fabelsamling med 121 träsnitt.

– Den ingår i en serie av böcker som gavs ut på många olika språk och det här är det enda exemplaret som finns i Sverige över huvud taget, säger han.

På bordet ligger också samlingsvolymen Maximilianus från 1523, som innehåller den första tryckta skildringen av Fernando Magellans världsomsegling, med ögonvittnesskildringar från besättningsmännen.

– Enligt våra kataloger har det här bandet tillhört Axel Oxenstierna eller De la Gardie, så det har en väldigt fin proveniens från 1600-talet, berättar Jan Ottosson.

Eftersom auktionshuset troligen bara var intresserade av ett visst avsnitt, har dessa sidor avlägsnats och placerats i ett blågrått, tunt häfte – och resten av boken har fått ett nytt, ljusbrunt band.

Efter stölderna har KB stärkt säkerheten markant. Allmänheten får inte längre besöka arkiven och personalen får enbart tillgång till det magasin där de jobbar. Det cirkulerar numera också vakter inne i magasinen.

– Men det allra viktigaste är att vi utför inventeringar av samlingarna mycket oftare än tidigare, ungefär en gång om året. Det är det absolut bästa verktyget för att stoppa insidertjuvar, säger Greger Bergvall.

– Man upptäcker ganska snabbt om någonting saknas, inflikar Jan Ottosson.

KB är ett nationalbibliotek och har som uppgift att spegla det svenska kulturarvet. Myndigheten ska kunna tillhandahålla och bevara allting som trycks i landet och även skaffa in material som har svensk anknytning men är tryckt utomlands.

– Vi har världens äldsta pliktleveranslag från 1661, sedan dess har KB fått ett exemplar av allt som trycks i Sverige, säger Greger Bergvall.

KB samlar även in digitalt material, liksom ljud och bild. Under byggnaden i Humlegården i Stockholm sträcker sig det ständigt växande magasinet nedåt i underjorden.

– Vi har ett utrymme som motsvarar två femvåningshus under marken här, och även en depå i Bålsta, säger Greger Bergvall.

Jan Ottoson tycker inte att det är KB som är den egentliga ägaren av samlingarna.

– Det är hela svenska folkets böcker, eftersom vi är ett nationalbibliotek. Vi förvaltar dem bara åt er, säger han.

KB-mannen stal 62 böcker

Mellan 1995 och 2004 stal chefen för Kungliga bibliotekets handskriftavdelning 62 böcker. Bibliotekarierna Jan Ottosson och Greger Bergvall har sedan 2011 spårat dessa böcker och hittills lyckats få tillbaka 17 av dem. Vissa av de återbördade böckerna är från 1500-talet. Det handlar om förstaupplagor, böcker med kunglig proveniens och handkolorerade lyxutgåvor.

Har inspirerat till teater, radio- och tv-program

2009 vann Jesper Huor Stora radiopriset för sin dokumentär Bibliotekarien om KB-mannen. SVT producerade 2011 en miniserie som tog avstamp i brottet, Bibliotekstjuven med Gustaf Skarsgård i huvudrollen. På Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm hade Filip Alexandersons monolog På jakt efter bibliotekstjuven premiär 2021.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA