Hyllar systerskap och tänjer gränser.
Skådespelaren och komikern Bianca Kronlöf är trippelaktuell. Hennes kaxiga och orädda karaktärer syns på bio, på Dramaten och på tv. Men ingen blir framgångsrik utan stöd av andra, anser hon, och tycker att kvinnor ska ta efter mäns nätverkande.
På lägenhetsdörren till kollektivet där Bianca Kronlöf bor, inte långt från Globen i Stockholm, står det: »Välkommen till familjen Kaos«. Några sekunder efter min ringsignal öppnar hon. Vi slår oss ned i det ljusa köket. Hon påbörjar sin frukost. Just nu har hon medvind i arbetslivet och tempot är högt. Hon vill hinna med allt.
– Min mamma satte mig ned vid ett tillfälle och sa: chilla, patriarkatet kommer att finnas kvar.
Hon slog igenom med Youtube-succéerna Shit snubbar say och Så jävla PK. Förra året hade humorserien Full patte premiär på SVT Flow. Tillsammans med sin syster Tiffany Kronlöf utmanar hon tabun och tänjer på gränserna för vad humor i SVT kan vara. Nu medverkar hon i Dramatenuppsättningen Ungefär lika med samtidigt som hon har en av de bärande rollerna i långfilmen Svenskjävel, som går upp på landets biografer.
Bianca Kronlöf säger att hon har ett ideologiskt och feministiskt driv i allt hon gör, och drar en parallell till Moderna Museets utställning av Louise Bourgeois verk. Louise Bourgeois var en konstnär som ville att kvinnor skulle vara subjekt i konsten, inte objekt. Och som försökte få ihop sitt yrkesliv med att också vara mamma, kvinna, älskarinna…
– Motherfucker, jag jobbar med exakt samma frågor. Och det har man gjort i hundra år!
Hennes »konstnärliga hem« – där hon kan utmana dessa bojor – är den feministiska teatergruppen Gruppen, som hon startade tillsammans med Elin Söderquist och Nina Haber.
Var kommer ditt politiska och feministiska engagemang ifrån?
– När jag var 16 gick jag med i en Amnestygrupp, vi gjorde teatrala demonstrationer.
Hon blev aktivist och det har hon förblivit.
– Jag har aldrig varit partipolitisk, utan det är Amnesty och frågor kring mänskliga rättigheter som är grunden för mig.
I Bianca Kronlöfs rum sitter tuschteckningar som visar de feministiska förkämparna Simone de Beauvoir, Angela Davis och Pussy Riot – kvinnliga förebilder från tre olika generationer. Direkt på hallväggen har hon målat egna illustrationer; tre gestalter som delvis påminner om Lilla My, med varsitt vidöppet öga blickande mot världen. Det är Bianca Kronlöf och hennes två systrar. Med en av dem, Tiffany, gör hon humorserien Full patte, vars nya säsong visas inom kort.
Men de satiriska Youtubeklippen där hon gör slackern Snubben, han som kläcker ur sig rasistiska och sexistiska fraser utan att ens märka det, skapar hon på egen hand.
I filmen Svenskjävel har hon, inte helt förvånande, varit delaktig i filmarbetet och hjälpt regissören Ronnie Sandahl att skriva om vissa scener.
– Jag har varit involverad i varje steg som min roll tar.
Svenskjävel handlar om en svensk arbetarklasstjej som beger sig till Norge för att tjäna snabba pengar. Hon får ett »pigjobb« som barnflicka.
– Filmen tar upp det klassiska temat att det privata är politiskt.
Det är en berättelse om relationen mellan arbetsgivare och anställd, medelklass och arbetarklass.
– Men i grunden är det en historia om att hitta sig själv och sin självständighet. Hur ska man klara att vara knuten till ett sammanhang, och samtidigt vara självständig?
Svenskjävel skildrar ett triangeldrama mellan barnflickan Dino, pappan i familjen och tonårsdottern. Medan Dino och pappan inleder ett sexuellt förhållande utvecklar dottern och Dino ett starkt systerskap, som Bianca Kronlöf tycker är filmens intressantaste relation.
Om sin egen syster säger hon:
– Tiffany är mitt stöd, privat och konstnärligt, och det är det som behövs för att kunna göra egna saker.
Hon konstaterar att män är bra på att skapa nätverk och hjälpa varandra. Så fortsätter hon, med emfas:
– Det manliga geniet är vår kulturs största myt. Dessa män har en hel armé runt omkring sig som stödjer dem i deras kreativa processer. Ta Killinggänget, de jobbar fortfarande tillsammans och plockar in varandra i nya projekt. Det systemet ska kvinnor härma, i stället för att jobba ensamma i motvind. Själv försöker hon hitta vägen framåt i sitt just nu hektiska och smått
kaotiska liv.
– Jag har en nära relation till kaos och tycker kaos är positivt, men det är inte alltid självvalt. Jag försöker att också bli en vän av planering. Jag måste ta mitt kaos i handen och sätta mig ned och strukturera upp det, för att hinna med allt jag vill.
