Ful historia om söt flicka
Efter prisade tevedramer skriver Åsa Lantz en serie
spänningsromaner om antihjälten Viggo Sjöström. I första boken leder spåren efter kidnappade kinesiska barn ända upp i regeringen.
Det slutar som ett Shakespearedrama med uppgörelser och gärningsmän som faller. I Åsa Lantz första roman på tio år, Vart tog den söta lilla flickan vägen? ställs klassiska teman som makt och kärlek mot en fond av hänsynslöst exploaterade invandrare, könsstympning, organstölder med mera. Men även om pusselbitarna i slutändan faller på plats är Åsa Lantz nutidsroman om den »söta lilla flickan« ändå en ful historia.
Men den som trots det njuter av bokens 641 sidor kan se fram emot mer. Kontrakt finns på minst ytterligare två romaner med huvudpersonen Viggo Sjöström.
Lurad till Sverige från Kina
– Jag är redan igång med nästa bok och kommer att vara väldigt upptagen de närmaste två åren, säger Åsa Lantz och berättar att Viggo Sjöström och filmaren Yi Young – som är huvudperson i Vart tog den söta lilla flickan vägen? – kommer att dyka upp även i de kommande böckerna.
Mer vill hon inte avslöja.
I den nya boken står Yi Youngs sorgliga historia i centrum. Som 14-åring har hon lurats från Kina till Sverige. Omständigheterna är grymma. Men när hon sedan som vuxen gör tre tevedokumentärer om sitt liv får hon plötsligt personer ändå upp i regeringen att skälva. Yi tvingas gå under jorden.
Den bild Åsa Lantz tecknar av Sverige är svart.
– På många vis ja. Men det finns ljus och ljuset är människor som kämpar på och gör moraliskt bra val. Viggo är en sådan karaktär.
Hon beskriver honom som »otypisk på alla sätt«.
– En antihjälte och ingen riktig man. Och heller ingen riktig bög.
Viggo Sjöström, en 41-årig före detta polis, nu dramatiker och teaterregissör i Göteborg, lever i ett förhållande med polismannen Mario, men med bisexuella böjelser som förvånar honom själv.
– Viggo har en inre moralisk kompass, tycker jag.
Är det en politisk roman du skrivit?
– Absolut. Romanen handlar om hur politiker och höga näringslivspersoner bestämmer över människors huvuden och påverkar deras liv.
En annan faktor som bestämmer och påverkar människors liv är religionen. Åsa Lantz väver in det i romanen genom att röra sig bland olika invandrar- och trosgrupper.
– Ta denna evigt pågående konflikt i västvärlden om muslimer, suckar hon. De är helt vanliga människor, kanske inte mer religiösa än du och jag. Så mycket förutfattade meningar det finns.
Hon gör en paus.
– Precis som en asiatisk kvinna har mycket emot dig. »Varför är hon gift med en västerländsk man?«, »Hur har de träffats?«…
– Och, tillägger hon, vare sig de här tjejerna eller muslimska män ser du på några framstående poster i vårt samhälle. Båda har så många förutfattade meningar att kämpa emot.
De finns men är osynliga?
– Osynliga och med påtvingade roller att tampas med.
Hur fick du idén till alla historierna i romanen?
– Jag hade två grundidéer. För det första hur otroligt farligt det är att födas som flicka i en stor del av världen. Hur extremt utsatta och undervärderade flickor är.
– För det andra det som inträffade när ensamma flyktingbarn från Kina häromåret sökte asyl i Europa. Alla med likadana ryggsäckar, lika mycket pengar och likadana mobiltelefoner. Det var tydligt att det fanns en organisation bakom.
I väntan på att deras ärenden skulle prövas försvann de sedan en efter en. Ett öde Åsa Lantz romanhuvudperson Yi Young delar.
Värre i verkligheten
– Jag tycker om att skildra verkligheten så komplicerad som den är och vill få människor att tänka. Det är sällan så enkelt som det skildras i böcker och filmer. För så fort man börjar se närmare på saker blir det komplicerat och jobbigt.
Hemska saker händer i boken. Ett exempel är könsstympning.
– Väldigt unga och små flickor könsstympas av de personer som de borde kunna lita mest på. Personer satta att skydda dem. Men scenerna i boken kommer inte i närheten av de övergrepp och de svek som flickor i verkligheten utsätts för.
Förlaget, Bonniers, kallar boken »spänningsroman«.
– Jag var tveksam till hur den skulle genrebetecknas. Det är ingen kriminalroman även om det handlar brott. Men sådana här brott kommer inte alltid upp i domstolar. Vi tyckte »spänningsroman« var mer passande än kriminalroman.
Vad den än ska kallas så intresserar genren även förlag i andra länder. Dagen efter intervjun åker Åsa Lantz till Milano för att träffa sitt italienska förlag.
– Direkt när boken var klar satte de igång att översätta.
Även i Frankrike, Ryssland och de nordiska länderna är översättningar på väg.
Var tog den söta lilla flickan vägen? är Åsa Lantz tredje roman. Tidigare har hon skrivit Skrud, 1996, och Splitta nota, 2000. Men skrivit har hon gjort oavbrutet. Bland annat manus till uppmärksammade teveserier som Solisterna (som vann det prestigefyllda priset Prix Europa 2005), och Selma om Selma Lagerlöf julen 2008.
Även om hon tror att Vart tog den söta lilla flickan vägen? skulle kunna bli »en jättebra film« så kommer hon hursomhelst inte själv hinna skriva manus. Hon har fullt upp. Utöver spänningsromanerna, tevedrama och journalistik i tidningar som Amelia och Expressen debuterar hon snart också som dramatiker.
– En pjäs för Göteborgs stadsteater, som jag ska ha klar om några veckor.
För övrigt samma teater där hennes nya roman börjar med att Viggo Sjöström gör fiasko bland kritikerna med sin pjäs i egen regi.
Vad handlar din pjäs om?
– En sorts hämnd.
