Thitaree, Fredrika, 2008. Foto: ELIN BERGE
Thitaree, Fredrika, 2008. Foto: ELIN BERGE

Från Thailand till skogen

KULTUR: FOTOGRAFI2009-03-10

De kommer hit för att få ett bättre liv. Fotografen Elin Berge har i två år dokumenterat thailändska kvinnor som flyttat till svenska män i Norrland. Nu redovisas materialet i en bok och i en utställning.

Av:  Ika Johannesson

Allt började en vinterdag på Umeå flygplats 2005. Vid bagagebandet stod en thailändsk munk i orange sarong. Nyfiket frågade Elin Berge vad han skulle göra i Västerbotten och han svarade att han skulle till orten Fredrika för att bygga Europas största buddisttempel. Det lät så spännande att Elin Berge satte sig i bilen och körde dit dagen därpå för att följa projektet.

Under sina besök i Fredrika träffade hon fler och fler thailändska kvinnor som flyttat till bygden för att leva med svenska män. Häpnadsväckande många. Snabbt blev kvinnornas livsöden mer intressanta än tempelbygget.

Lärde känna Norrland

– Jag hade hört talas om att det fanns många thailändskor i området, men jag hade inte reflekterat över det. Det var en helt ny värld som öppnades för mig. Dels att få ta del av deras subkultur. Dels började jag vara i Västerbottens inland där jag aldrig varit, trots att jag är uppvuxen i Umeå. Projektet handlade lika mycket om att lära känna Norrland som att lära känna thailändskorna, säger Elin Berge.

Hon började köra fram och tillbaka längs Sju älvars väg, mellan Umeå och Fredrika, och lärde känna thaisvenska par i de norrländska byarna. Först fascinerades hon av paren och ville skildra dem, men det var svårt.

– I stället började jag fokusera på kvinnorna och deras livsresa. Deras anledningar till att komma ända till Västerbotten. När de kände att jag inte ville komma och moralisera över deras förhållanden, utan var intresserad av deras historia, så lossnade det.

I två år har Elin Berge följt de thailändska kvinnorna. Det är intima porträtt från religiösa ceremonier, hemmafester, lantbruket och vanliga vardagssituationer. En ung thailändsk flicka i rosa ryschig klänning utanför ett norrländskt torp. En thaisvensk familj tar en paus i arbetet på en hög ensilagebalar. En thailändsk kvinna sminkas till sitt bröllop, i bakgrunden ligger en svensk rundhyllt man med bar överkropp i en röd skinnsoffa, fjärrkontroll i ena handen, telefon i den andra.

Boken är döpt till Drottninglandet efter bygden runt orterna Fredrika, Dorotea och Vilhelmina, som bytte namn 1799 för att hedra drottningen. Titeln anspelar också på de thailändska kvinnornas drömmar och förhoppningar om lycka och kärlek.

– I stort sett alla kommer hit i jakt på ett bättre liv. Sedan är det någon enstaka som säger att hon blev jättekär och lämnade allt och åkte. Men för de allra flesta är det en chans att få ett bättre liv för sig själv, men framför allt för sina barn och släkten där hemma, säger Elin Berge.

Nästan alla thailändska kvinnor i bygden kommer från den nordöstra provinsen Isan, en fattig region med hög arbetslöshet och utbrett alkohol- och spelmissbruk. Enligt thailändsk tradition förväntas barnen försörja föräldrarna ekonomiskt när de blivit vuxna. Som son räcker det med att bli munk under en period och därigenom andligen hedra sina föräldrar. Därför faller det ekonomiska ansvaret oftast på kvinnorna, som tvingas ta lågavlönade fabriksarbeten eller söka sig till underhållningsindustrin på turistorterna.

Allt fler thailändskor till Sverige

I takt med att allt fler svenskar reser till Thailand på semester ökar även antalet thailändska medborgare som kommer till Sverige. Majoriteten är kvinnor. 1973 bodde 71 thailändskor i Sverige. I dag ligger siffran på dryga 18 000 och fortsätter att stiga. Thailand toppar statistiken över ansökningar om uppehållstillstånd med anledning av en relation.

– Varje kvinna som kommer hit blir ett nav för syskon och vänner. Vissa hjälper aktivt kvinnor att träffa män, andra bjuder in vänner att komma hit på semester eller för att jobba i bärindustrin, och då kan de träffa folk här. Det är därför det ökar så snabbt, säger Elin Berge.

Undersökningar visar att många unga thailändska tjejers högsta dröm är att bli en mia farang, det thailändska ordet för en kvinna som är gift med en västerlänning. Samtidigt har fenomenet med kvinnor som flyttar till väst uppmärksammats i Thailand, med svarta rubriker om kvinnor som utnyttjats sexuellt och hamnat i våldsamma situationer. Elin Berge berättar att de thaisvenska paren betraktas med viss skepsis i byarna. Männen och kvinnorna umgås främst med andra thaisvenska par, som en egen liten subkultur.

– Vi har en ganska romantisk bild av kärleken i Sverige. Alla par som på något sätt ifrågasätter den bilden blir väldigt provocerande. Det gäller även när man pratar om arrangerade äktenskap eller nätdejting. Det är inte den här drabbande romantiska kärleken och då blir det fel i folks ögon.

Med musik av Frida Hyvönen

Under de många bilfärderna i inlandet lyssnade Elin Berge mycket på musik av Frida Hyvönen, som också är uppvuxen i Umeområdet. Hon kände genast ett konstnärligt släktskap och idén om att komplettera fotoprojektet med musik föddes. Frida Hyvönen tackade ja direkt. Tillsammans reste de till Thailand för att få mer förståelse för fenomenet.

– Jag har gått i hasorna på Elin och filosoferat och betraktat, säger Frida Hyvönen. Framför allt försökte jag med hjärtat leva mig in i vad en person som flyttar så långt och skapar något nytt känner. Hur förhåller man sig till det land man lämnat, vad man längtar tillbaka till? Försöka känna in vad det gör med en människa.

De flesta har varit positiva

De tio instrumentala musikstyckena är längtansfulla och melankoliska, samtidigt som de är fyllda med hopp och lycka. De är vare sig typiskt orientaliska eller svenska. Elin Berge tycker att musiken tillför en öppenhet till bilderna.

– I det stora hela har folk varit positiva till att dela med sig av sina liv, men under arbetets gång har jag definitivt träffat en och annan man som haft saker att dölja, som kanske blivit provocerad av att jag varit där. Min avsikt har varit att förstå varför det här fenomenet finns. Jag har balanserat jättemycket i urvalet för att hitta en bra och öppen historia, så att folk tvingas gå förbi sina förutfattade meningar och möta människan bakom. Både bild och musik är väldigt öppna uttryck och tillsammans kan de färga av varandra och ge varandra ett nytt liv.         

* Utställningen Drottninglandet visas på Hasselblad center i Göteborg 21 mars–24 maj. Därefter går den vidare till Arbetets museum i Norrköping och Västerbottens museum i Umeå. Boken Drottninglandet ges ut på Atlas förlag 20 mars. Med boken följer en cd med Frida Hyvönens specialkomponerade soundtrack.

Elin Berge

  • Född 1978. Bor i Umeå.
  • Utbildad vid Nordens folkhögskola. Började karriären som fotograf på Västerbottens Folkblad 1999. Har även arbetat på Dagens Nyheter.
  • Gav 2006 ut fotoboken Slöjor, om unga muslimska kvinnors syn på slöjan.
  • Två gånger nominerad till Scanpix stora fotopris.

ÄMNEN:

Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA