Danstruppen som bejakar olikheten
Med rullstolsburna dansare på scenen måste man arbeta på ett mer kreativt sätt. Det vet dansarna i Spinn, Sveriges enda integrerade professionella danskompani. När olika sorters kroppar möts kan magisk danskonst uppstå.
Två kroppar, den ena i svart klänning, den andra i beige. Två ryggar som vilar mot varandra, som rör sig mot varandra och från varandra. Två dansare, den ena i rullstol, den andra utan.
Vi är på dansscenen 3:e Våningen i Göteborg och ser föreställningen Kurvatur. De båda dansarna tillhör Spinn, Sveriges första integrerade professionella danskompani med både rullstolsburna och dansare utan funktionsnedsättning.
Det är Emilia Wärff som bär den beige klänningen. Hon är designer och hade ingen tanke på att hon skulle kunna bli dansare. Hon gick visserligen på balett som liten, men drabbades av ett virus på ryggmärgen som femåring och har varit rullstolsburen sedan dess.
Men av en slump träffade hon Veera Suvalo Grimberg, Spinns konstnärliga ledare, som bjöd in henne till en workshop i dans. En tid därefter fick Emilia Wärff frågan om hon ville bli en av kompaniets fem dansare och hon har under de här åren utforskat sin kropps och rullstolens gränser tillsammans med de andra.
– Vad kan rullstolarna ge för fördelar, hur långt kan vi tänja på gränserna?
Hon ställer frågan om hon som sittande ska kopiera rörelserna hos dem som hon kallar »normala«.
–Eller ska den normala dansaren kopiera min kropp? Det är sådant som vi har prövat.
Resultatet blir något mer än om ingen hade haft någon funktionsnedsättning. Emilia Wärff konstaterar att eftersom hennes kropp inte beter sig som andras kroppar så blir det spännande för de andra och de måste arbeta mer kreativt.
Det hela började 2006 när Veera Suvalo Grimberg såg ett gästspel av det brittiska danskompaniet Candoco. Det ruskade om henne fullständigt.
– Jag hade aldrig sett en föreställning där man hade så olika kroppar. Det var något som hände med mina egna värderingar, en mental kullerbytta. Det fascinerade mig att jag blev så berörd,
berättar hon.
Danskompaniet Candoco är ett av världens första kompanier med dansare med funktionsnedsättning. Veera Suvalo Grimberg visste direkt att hon ville starta något liknande här hemma och hennes propåer möttes av stort intresse från kulturstödjande myndigheter som bidrog med pengar. Hon menar att när människor med olika
sorters kroppar och funktionalitet möts på scenen kan magisk danskonst uppstå.
– Många blir mycket mer berörda av våra föreställningar än av sådant som jag har skapat tidigare.
För Veera Suvalo Grimberg har det varit en spännande utmaning att starta ett danskompani. Hon växte upp i Björneborg i Finland med en pappa som var teaterchef. När hon var sex år började hon dansa balett – men hon kände sig ofta fel. Hon var längre än de andra och tyckte att hennes dräkt var ful.
– Jag var långsam, kände mig som en giraff. Det handlade inte om någon frihet i dansen, inga kreativa inslag. Vi var som en miniarmé i kjolar.
Först när hon kom som au pair till USA blev det rätt. Där träffade hon en jazzdanslärare som förändrade hennes sätt att se på sig själv. Han sa »Du är en sådan solist! Du ska lyftas fram, göra på ditt eget sätt«.
Veera Suvalo Grimberg började så småningom på Performing Art School i Göteborg och har sedan dess sökt sig egna vägar inom dansen. Hon är noga med att inte kompromissa med det konstnärliga. Spinn ska inte framstå som ett terapiprojekt. Hon vill också att dansarna ska vara så olika som möjligt.
– Det har med mig själv att göra. Eftersom jag är längre än andra har jag ofta blivit bortvald – så har det varit inom dansen. Men vad underbart om vi kan vända problem till något som är rikt i stället!
Spinns dansare har blivit något av ambassadörer för tillgänglighet. Medlemmarna är ofta de första danskonstnärerna med rullstolar som uppträder på scener runt om i landet och lokalerna är sällan väl anpassade. Men dansarna försöker att möta problem med uppfinningsrikedom och gott humör.
– Det kan bli häftiga möten med arrangörer när de märker att vi inte är rabiata eller skriker åt dem för att de inte har gjort fullständigt rätt. Man får vara väldigt, väldigt positiv.
I höst börjar Spinn jobba med ungdomar. Veera Suvalo Grimberg anser att skolor på olika nivåer måste bli mycket bättre på att uppmuntra och underlätta för ungdomar med funktionsnedsättning att ta plats på scenen. För egen del har hon en alldeles särskild dröm.
– Jag hoppas att Spinn en gång ska få uppträda på Nobelfesten!
Här kan du se Spinn
- 15 juni: Föreställningen Hi-Hat Xpres ges vid International Conference on Music, Technology and Disability i Derry/Londonderry i Nordirland.
- 26 juni: Föreställning på Kulturhuset i Stockholm.
- 27 juni: Flashmob på Sergels torg i Stockholm.
- 16 augusti: Hi-Hat Xpres på Götaplatsen i Göteborg under Kulturkalaset.
