Bokfans får sitt lystmäte
Bokförsäljningen ökar. Och runt boken växer en ny trend fram, med tidskrifter och sajter om böcker, författare och läsning.
Bokälskarna behövde en egen tidning, säger Ann Lagerström, chefredaktör för Vi läser, systertidning till Vi.
Hon beskriver Vi läser som en tidning mitt emellan damtidningarnas lätta bokbevakning och kultursidorna i dagspressen. I det senaste numret kan man läsa långa intervjuer med Åsa Linderborg och Fay Weldon, men också om poeten Ulf Karlsson Nilsson, som under två veckor ska låta en dikt växa fram på Vi läsers sajt. För närvaro på nätet, det är viktigt även för en papperstidning, säger Ann Lagerström.
Fler och fler böcker säljs
Sedan slutet av 1990-talet har bokförsäljningen ökat stadigt, enligt statistik från Svenska förläggareföreningen. 2007 sålde föreningens medlemmar 46 miljoner böcker, varav 28 miljoner var nyutgivna. Tar man med import och småförlag ligger försäljningen ännu högre. Det är framför allt svensk skönlitteratur som säljer bra, medan översättningarnas del av försäljningen minskar.
– Det är många som ägnar sin fritid åt att läsa, konstaterar Ann Lagerström.
Det har Vi läser tagit fasta på, liksom nystartade Atlas litterära tillägg, Alt, och sajten bokhora.se. De har alla bokälskare i vid mening som gemensam målgrupp. Till formen är de dock vitt skilda åt. Vi läser har en normal tidskriftsform, medan Alt är som en större pocketbok där läsaren, på gammeldags vis, själv får sprätta sidorna. Sajten bokhora.se skiljer sig av naturliga skäl från tidskrifterna bara genom det faktum att det är en webbplats.
I valet av innehåll märks vissa likheter. Såväl Vi läser, Alt som bokhora.se ägnar stort utrymme åt författarintervjuer, men de gör det på olika sätt. Vi läser och Alt har använt sig av greppet att sammanföra författare för samtal om skrivande och texter. Men trots att Peter Kihlgård är med i båda tidskrifternas författarsamtal blir resultatet två helt olika texter. Vi läser presenterar författarsamtalet som en fråga-svar-artikel med en klar journalistisk bearbetning. Alt, däremot, återger författarnas samtal med varandra i oavkortad form. Direkt från bandspelaren och på sammanlagt 35 sidor. Enligt Atlas förlagschef Richard Herold beror det på att Alt föddes ur en önskan att på ett mer ingående sätt diskutera litterära texter och hur de tillkommer.
– Ambitionen är att långa tankar ska få tänkas och att de ska få tänkas till punkt, säger han.
Vi läser siktar brett
Vi läser riktar in sig mot en bred målgrupp. Redaktionen är väl medveten om att bokläsning inte har så mycket med ålder att göra. Men de tror ändå att läsarna mest kommer att vara kvinnor mellan trettio och sextio år, för så ser den genomsnittlige bokläsaren ut. Ambitionen är att texterna ska vara fördjupande, men ändå lättillgängliga.
– Vi tänker oss att tidningen ska uppfattas som en present, som något som man ser fram emot att dra sig undan med och läsa, precis som att det är njutbart att dra sig undan med en efterlängtad bok, säger Ann Lagerström.
Hon fortsätter:
– Det ska vara lite som man gör med sina kompisar, att man berättar vilka böcker man läst för varandra och sedan diskuterar dem utifrån olika infallsvinklar.
Men Vi läser har inga recensioner, för det finns det så mycket av på annat håll, säger Ann Lagerström. Redaktionen gör heller inte så stor skillnad på böcker som anses fina eller inte, som kultursidorna i dagstidningarna. Däremot är ett intressant perspektiv eller en särskild vinkel viktigt.
– I natt har vi till exempel haft en reporter på Sollentuna biblioteks maratonläsning. Hon ska berätta om att det som företeelse lämpar sig lika bra för Twilight zone som Marcel Proust, säger Ann Lagerström.
Alt analyserar Bondromanerna
Alt är mer krävande mot sina läsare och innehåller exempelvis en text som tar upp de berättartekniska byggstenarna i Ian Flemings romaner om James Bond. Texten är skriven av Umberto Eco 1965 och ses, enligt Alt, som en textanalytisk klassiker. Och valet av den texten beror på att Alt även riktar sig till dem som står bakom produkten boken.
– Samtalet mellan läsare, författare och de som finns på vägen – redaktörer, förläggare, och även kritiker – har inte haft någon självklar plats i tidskriftshyllan. Nu hoppas vi att vi fyllt det tomrummet, säger Richard Herold.
Slog ihop sina bloggar
På sajten bokhora.se skriver Johanna Karlsson, som är en av fem kvinnor bakom sajten, om böcker, tidningar och andra texter. På sajten blandas boktips med bloggande och bokhorornas egna möten med olika författare. Namnet bokhora är deras egen definition på en person som utan begränsningar eller betänkligheter omfamnar och slukar alla slags texter, helst i bokform.
– Från början hade vi egna bloggar om böcker var för sig, men sedan vi slog oss ihop har vi fått fler läsare och mer uppmärksamhet.
Johanna Karlsson är lärare till vardags och sajten är än så länge något som hon och de andra sysslar med på fritiden.
– Vi säljer lite annonser, men vi går långt ifrån runt. Jag skulle tycka det var skönt om det kunde gå så bra att jag kunde jobba med bokhora en dag i veckan, säger hon.
Sajten har en något yngre målgrupp än vi läser och Alt, tror Johanna Karlsson, och berättar att de får in mest kommentarer från kvinnor mellan 25 och 45.
– Vårt mål är att försöka sprida läsglädje. Vi friar hellre än fäller och vi hoppas att vi kan inspirera folk till att läsa mer.
