Samuel Engblom: Sanningen om arbetsrätten
Samuel Engblom har hittat en fotnot i budgetpropositionen. Där presenterar regeringen fakta om arbetsrätten: att Sverige i internationell jämförelse har en mycket flexibel arbetsrätt.
En konsekvens av detta är att så fort Sverige utmärker sig negativt på något område så är det många som drar slutsatsen att det är arbetsrättens fel. Det senaste exemplet är att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd fått skulden för den höga ungdomsarbetslösheten.
— •l• —
En fotnot i en faktaruta i den budgetproposition som regeringen nyligen lämnade till riksdagen borde dock leda till eftertanke. Längst ner på sidan 37 i Finansplanen skriver finansdepartementet:
»4) En OECD rapport (OECD, DELSA/ELSA/WP5(2009)3, Employment Protection: Legislation and Beyond) visar en delvis ny bild av arbetsrätten i Sverige. Sverige tillhör de länder som genomfört störst förändringar (tillsammans med Portugal) och har, tillsammans med de anglosaxiska länderna och Danmark, den mest liberala arbetsrätten (plats nr 9 av 31 jämförda länder). Sverige har dessutom underlättat mest för småföretagare (Sverige har den 4:e mest flexibla arbetsrätten för små och medelstora företag inom hela OECD-området).«
— •l• —
Vi tar det igen:
1. Sverige är tillsammans med Portugal det land som genomfört de största förändringarna av arbetsrätten.
2. Sverige har tillsammans med de anglosaxiska länderna och Danmark den mest liberala arbetsrätten.
3. Sverige har den fjärde mest flexibla arbetsrätten för små och medelstora företag inom hela OECD-området.
Om OECD hade gjort en separat rankning för statsanställda skulle Sverige dessutom med stor sannolikhet rankas på någon av de första platserna vad gäller flexibilitet.
Resultaten i rapporten är egentligen inte särskilt förvånande. Alla som har bemödat sig att lära sig lite om hur arbetsrätten ser ut i andra länder har länge vetat att det förhåller sig på det här viset. Det förvånande är snarare att det inte gett större avtryck i den svenska debatten.
Fördomar är bekväma. De gör att vi inte behöver bemöda oss att ta reda på hur saker och ting egentligen ligger till. Men de är en dålig grund för samhällsdebatt och än sämre som beslutsunderlag.
Kampanjen mot den svenska arbetsrätten i allmänhet och anställningsskyddet i synnerhet är och har varit massiv. Men en lögn blir inte en sanning för att den upprepas många gånger eller för att många tror på den.
Men leder verkligen inte sist-in-först-ut till hög ungdomsarbetslöshet? Nej, bemödar man sig att studera SCBs statistik kan man se att bara var fyrtionde arbetslös ungdom har blivit av med jobbet på grund
av arbetsbrist – och den bråkdelen hittar snabbt ett nytt jobb. Kunskapen finns, det gäller bara att ta till sig den.
Samuel Engblom är jurist på TCO.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.