Niklas Ekdal: På tröskeln till det glada tjugotalet
Historien kan hjälpa oss att undvika de värsta dumheterna i framtiden, skriver journalisten och författaren Niklas Ekdal i en krönika.
På tröskeln mellan två decennier, tiotal och tjugotal, är det frestande att blicka bakåt för vägledning om vad som komma skall. Historien rimmar snarare än upprepar sig, men kan hjälpa oss att undvika de värsta dumheterna framöver.
Vissa epoker känns särskilt relevanta. Folkvandringstiden är ett exempel, med tanke på vilken betydelse migration har fått. Inom en snar framtid bor det fler människor längs Nilen än i hela Ryssland. Krig, klimatförändringar och befolkningstillväxt ställer Europa inför målkonflikter utan perfekta lösningar. Medborgerliga rättigheter mot mänskliga rättigheter.
Ingen har formulerat en coolare hållning än Tysklands avgående förbundskansler Angela Merkel: ”Wir schaffen das.” Vi klarar det.
En annan parallell är trettioåriga kriget, som dödade en tredjedel av den tyska befolkningen, inte minst på grund av den svenska inblandningen. Väpnade konflikter är det största av alla hot, lätta att starta men svåra att avsluta.
En konsekvens av 1600-talets maratonkrig blev det westfaliska systemet, en världsordning av suveräna nationalstater. Många av dagens problem – klimathot, kapprustning, förtryck av minoriteter – hänger samman med denna splittring. Internationellt samarbete är enda lösningen, och EU det skinande föredömet.
I spåren av växande populism refereras ofta till 1930-talet. Ett antal hårdföra ledare världen över har förvisso skapat något som liknar personkult – Trump, Putin, Netanyahu, Bolsonaro, Orbán, Erdoğan – men de politiska omständigheter som födde Mussolini, Franco och Hitler var trots allt annorlunda.
En mer klargörande jämförelse är kanske med förra sekelskiftet, när filosofen Friedrich Nietzsche förkunnat att ”Gud är död”. Snabb industrialisering, urbanisering och globalisering skapade en skuggsida av rotlöshet och rädsla. Inte heller vår tids enorma materiella framsteg verkar kunna fylla det existentiella tomrummet i förändringarnas kölvatten.
Med ett nyhetsflöde som konsekvent fokuserar på det negativa måste man orka vända perspektivet. På det hela taget lever vi i ett mirakulöst välfungerande samhälle, just tack vare ackumulerad historisk erfarenhet, ständiga förbättringar efter tidigare kriser.
Få saker är viktigare i det avseendet än en effektiv och korruptionsfri statsförvaltning. Riksrättsförhören i USA och turbulensen kring Arbetsförmedlingen i Sverige har påmint oss om den saken. Förtroende tar århundraden att bygga men går fort att slösa bort.
På 1800-talet var svenska tjänstemän duktigt korrupta. I dag skulle irakier, greker och venezuelaner ge vad som helst för Sveriges myndighetskultur. Väl värd att värna när vi går in i det glada tjugotalet.
Niklas Ekdal är journalist, programledare och författare.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.