Kampen mot maffiasamhället

KRÖNIKA: CHEFREDAKTÖREN2007-11-27

Den västsvenska chefsåklagaren har ansvarat för flera uppmärksammade utredningar som berört medlemmar i kriminella mc-gäng. Enligt tidningarna räknas hon som en av de mest orädda åklagarna i landet. En tidig morgon sprängdes dörren till hennes hem. Som tur var hade hon lämnat bostaden och ingen person kom till skada i attentatet.

Det inträffade skrämmer. Lyckligtvis är grova attentat mot statstjänstemäns liv och hälsa ytterst sällsynta i Sverige. Men trakasserier och hot mot anställda i rättsväsendet är inte lika ovanligt, visar bland annat studier från Brottsförebyggande rådet.

                                             •l•

Händelsen fick medierna att åter uppmärksamma den organiserade brottsligheten och dess försök att kuva staten och dess tjänstemän. I grunden handlar det, som så många har
påpekat, om ett angrepp på demokratin. Ett hot mot en rättvis och opartisk förvaltning som inte låter sig påverkas av maktmedel. En attack som i förlängningen riktar sig mot tron på det gemensamma.

I länder där en omfattande organiserad brottslighet
bitit sig fast ser vi just hur tilliten till samhällets strukturer eroderat. Gemene man slutar att lita på politiker och myndigheter, vill inte längre bidra solidariskt till en statsapparat som tycks vara i händerna på förbrytare.

Därför är det så viktigt att politik och förvaltning tar upp kampen mot sina fiender – innan det är för sent. Förhoppningsvis leder uppmärksamheten kring ett enskilt attentat till något mer än yrvakna, kortsiktiga utspel i syfte att visa handlingskraft.

I första hand bör det arbete som pågår uppmärksammas
och stödjas. Ty mycket görs redan i dag. Polis och rättsväsende står inte handfallna, tvärtom utför de ett beslutsamt och offensivt arbete där brottslingar grips, åtalas och döms, konstate-
rar Brottsförebyggande rådets generaldirektör Jan Andersson och enhetschefen Lars Korsell i en artikel på myndighetens hemsida.

Ett förstärkt arbete mot organiserad brottslighet kräver en långsiktig strategi baserad på kunskap, konstaterar de två. De förespråkar ett tätt samarbete mellan myndigheter. De vill också se dem ta trakasserier mot den egna personalen på större allvar – och lära av varandra i det arbetet.

                                           •l•

På nedersta raden är det dock tydligt att den här striden
i stor utsträckning handlar om resurser. Resurser för att bygga upp kunskap. Resurser för ett internt säkerhetsarbete. Resurser att stödja och utbilda medarbetare. Resurser för att leta svarta pengar och granska tvivelaktiga företag. Resurser för att utreda hot och trakasserier. Och resurser för att stödja tidigare kriminella som vill leva ett hederligt liv.

Och här någonstans blir det tydligt. Det är statens olika delar som tillsammans kan stoppa en utveckling mot ett maffiasamhälle. Med ständiga åtstramningar och nedskärningar blir det arbetet om inte omöjligt, så åtminstone allt svårare.

Det är en besparing som kan visa sig kostsam.

Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA