Göran Everdahl: Landet Lagom ligger rätt i tiden
Sverige är ett land fullt av lagomextremister, skriver Göran Everdahl, aktuell med »Boken om lagom«.
Omvärldens aptit på obegripliga skandinaviska ord tycks omättlig, och gäller numera inte enbart udda namn på Ikea-möbler. Häromåret seglade det danska »hygge« över världen, buret på de internationella trendmagasinens kolorerade vingar, och nästa ord till rakning tycks vara svenska »lagom«. Det har tagits upp av bland annat den brittiska miljörörelsen, som ett uttryck för ett hållbart liv i balans. Hick, svarar man kanske som svensk. Gamla trista, ängsliga lagom?
Lagom är ju ett osexigt ord för oss svenskar. Men samtidigt lite kärt på sitt sätt, det finns till och med en berättelse om dess ursprung. Enligt den kommer uttrycket från vikingatiden, då krigarna delade på mjödet »laget om« så alla skulle få en slurk.
En fin tanke. Dess enda och stora brist är att den helt saknar stöd i språkhistorien. Ordet dyker upp först på 1600-talet – när Axel Oxenstierna grundlade svensk byråkrati – och betyder då typiskt nog inte alls »laget runt« utan »lagenligt«, »regelmässigt«.
Så medeltida rövare och legoknektar tycks inte ha varit så rättvisesinnade trots allt. Och inte tog de pappaledigt heller!
Men vikingasägnen säger ändå en del om oss svenskar i dag. Vi vill tro att våra moderna idéer om rättvis resursfördelning har rötter i forna tider. Fast de nog strängt taget snarare härstammar från 1900-talet och tanken på folkhemmet.
Rovkapitalism eller planekonomi? Sverige valde den tredje vägen, Saltsjöbadsandan med kapital och arbetarrörelse i samförstånd. Lagom! Fyllig helmjölk eller vattnig lättmjölk? Sverige väljer förstås mellan!
I dag är vi en nation av lagomextremister. På 1970-talet visade sig mellanölen vara otillräckligt mellan, den ledde ju till ungdomsfylla. Entré folkölet – nu ännu mer finkalibrerat lagom!
Så visst kan Landet Lagom vara lätt att driva med. Det vilar något beskäftigt över begreppet, och talesätten det förekommer i inspirerar inte: Lagom är bäst. Det ska vara lagom av allt. Så lagom roligt.
Men sett utifrån är ett fenomen som allemansrätten, som vi svenskar tar för given, extremt. Att tälta på annans mark, elda och plocka bär och svamp? För det kan man bli skjuten i Texas. I Sverige går det däremot fint – så länge man är utom synhåll för bostadshus förstås. Återigen, det ska vara lagom av allt!
Även allemansrätten sägs ibland ha urgamla rötter men i praktiken kom den till på 1940-talet, då svenskar fick lagstadgad semesterledighet och började resa. Men just allemansrätten, denna folkhemska sweet spot mellan kapitalism och kolchos, pekar faktiskt framåt. Den är en tidig föregångare till dagens framväxande delningsekonomi.
För att hyra, byta eller låna fordon, bilar och verktyg – att dela tillgångar på många helt enkelt, så modernt och så hållbart! Och, kan man tillägga, så utsökt lagom.
Ordet lagoms historia kanske inte sträcker sig tillbaka till forntiden, som vi ibland vill låtsas – men det ser onekligen ljust ut för dess framtid.
Göran Everdahl är journalist och filmkritiker. Han är aktuell med den nyutkomna »Boken om lagom«.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.