Alexander Armiento: Ett amerikanskt handelsdilemma
Möjligheten att exportera till and-ra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
En folkomröstning om president George Bush och Irakkriget. Det har varit den dominerande bild som svenska medier förmedlat från de amerikanska valen.
XDen är naturligtvis relevant. Missnöjet med kriget var en viktig förklaring till att demokraterna för första gången på 12 år nu kontrollerar både senaten och representanthuset. Men i de korta nyhetstexterna går andra perspektiv förlorade.
Som den fientlighet mot frihandel som förenar många segrande demokrater med stora delar av den amerikanska fackföreningsrörelsen. I Iowa erövrade till exempel Bruce Braley en stol i representanthuset som i många år tillhört en frihandelsvänlig republikan. Liksom många andra demokrater har han vunnit stöd med löftet att höja den lagstadgade minimilönen. Men han har också attackerat presidentens »orättvisa handelsöverenskommelser« och talat om att använda ekonomiska sanktioner för att säkra USAs konkurrenskraft, berättar Wall Street Journal.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen brukar stödja demokraterna, och nu gottar man sig åt valresultatet. Centralorganisationen AFL-CIO hoppas på mer fackföreningsvänlig arbetsmarknadslagstiftning, men kräver också att kongressen »slutar skicka våra bästa jobb utomlands« och i stället »belönar företag som skapar jobb här hemma«. De flesta bedömare tror att det nu blir svårt för George Bush att få igenom några nya frihandelsavtal.
•l•
Spelreglerna för världshandeln är en av vår tids viktigaste – och knepigaste – frågor. Möjligheten att exportera till andra länder kan vara den starkaste motorn i en utveckling mot välstånd och demokrati i världens fattigaste stater. Samtidigt förekommer det att köparna utnyttjar människor utan andra möjligheter att försörja sig. Svenska medier har rapporterat om hur de som för svenska kunder tillverkar mattor i Indien och gatsten i Kina arbetar i en miljö som skadar dem för livet och förgiftar deras omgivningar. Att kräva att dessa arbetare ska offras för sina länders ekonomiska utveckling vore oerhört cyniskt.
•l•
När det är möjligt att konkurrera genom att strunta i humana arbetsvillkor och grundläggande hänsyn till fackliga rättigheter och miljö, då är spelreglerna knappast rättvisa. Inte för de arbetare som riskerar att förlora liv och hälsa. Inte heller för de människor i andra länder, där kraven på arbetsvillkoren är högre, som riskerar att förlora sina jobb.
Att diskutera hur handeln ska bli rättvis är alltså angeläget. Att krampaktigt hålla fast vid subventioner till det egna jordbruket – som EU gör – eller att ropa på protektionistiska åtgärder – som många i dagens USA gör – är defensivt och olyckligt.
Globaliseringen innehåller inte bara hot, utan också möjligheter. Ställer vi schyssta och rimliga krav på dem vi handlar med kan vi bidra till att förbättra människors livsvillkor – och på sikt få nya kunder för de varor och tjänster vi själva producerar.
Därför gäller det att politiker och fack i både USA och Europa förmår nyansera debatten, och arbeta inte för mindre handel – utan för en mer rättvis, miljövänlig och demokratiskt utvecklande handel.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.