Agnes Arpi: Rensa upp i terapidjungeln
Den oreda som råder inom psykmarknaden i dag är potentiellt livsfarlig, skriver frilansjournalisten Agnes Arpi.
Vem som helst kan kalla sig terapeut, med så gott som valfria prefix, och börja behandla människor efter eget huvud. Den som inte har kunskap blir sårbar, och många vet inte hur tystnadsplikt, journalföring och tillsyn skiljer sig åt mellan den reglerade och den oreglerade terapivärlden. Långt ifrån alla kan peka på skillnaderna mellan ett legitimationsyrke och en »diplomerad«, »certifierad« eller »auktoriserad« terapeut eller coach.
I boken Den dolda psykmarknaden skriver journalisten Anette Nyman initierat, utan att svartmåla, om den alternativa terapimarknaden i Sverige och de människor som har farit oerhört illa i kontakten med starka ledare och destruktiv gruppdynamik. Hon beskriver hur hon upprepade gånger försöker få andra medier intresserade men möts av ointresse, trots att de ibland manipulativa och sektliknande terapiverksamheterna också involverar samröre med kommuner och landsting. Därtill, visar Anette Nyman, förekommer det att legitimerade läkare även arbetar i dessa okontrollerade verksamheter.
Så vad händer när människor tar skada? Anette Nyman beskriver ett moment 22: Eftersom Socialstyrelsen inte har tillsynsansvar för alternativa utövare har klienternas klagomål inte systematiserats. När Behörighetsutredningen, som tillsattes 2009, frågade Socialstyrelsen om det fanns klagomål blev svaret därför osäkert. Det gick inte att kartlägga problemens omfattning.
Men det är inte bara privatpersoner som måste förhålla sig till flödet av tjänster på den samtida psykmarknaden.
När de famösa jobbcoacherna kontrakterades av Arbetsförmedlingen kom healing, hypnos och så kallad neurolingvistisk programmering på köpet.
För ett år sedan rapporterade Dagens Nyheter om hur oseriösa och ovetenskapliga personlighetstester används i statliga rekryteringsprocesser.
Ett populärt test, som använts av bland andra Jordbruksverket och Elsäkerhetsverket, saknar enligt Dagens Nyheter både stöd i modern forskning och värde inom rekrytering.
Ett annat test, som används för utvecklingsarbete och rekrytering, är starkt ifrågasatt.
Ett företag som utbildar »certifierade coacher« under ledning av »transaktionsanalytiker« skyltar stolt med ett partneravtal med Lunds universitet. En anrik vetenskapsinstitution skänker därmed legitimitet åt metoder bortom vetenskapen.
Nästa år ska Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsketiska råd, på uppdrag av regeringen presentera en utredning som syftar till att stärka patientsäkerheten. Den ska bland annat ge förslag om hur behandlingsmetoder utanför den etablerade vården ska regleras. Förhoppningsvis kan det bringa lite ljus över den potentiellt livsfarliga oreda som råder i dag. Samma sak gäller för privatpersoner som myndigheter: Grisen i säcken är sällan ett bra köp. Tjusiga ord kan förvilla.
Agnes Arpi är frilansjournalist.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
