Utbildning lönar sig – för en del
ST-Domstol har som mål att få fler jurister i medlemsleden. Men på Hovrätten över Skåne och Blekinge är ST-klubben tveksam inför utsikterna att lyckas
– Självklart ska ST rekrytera medlemmar bland dem som har högskoleutbildning. Men det är svårt. Om 20 år tror jag att många domstolssekreterare är jurister, det kommer helt enkelt att finnas färre jobb för jurister som vill bli domare.
Dan Göthed, ett av STs sju arbetsplatsombud som delar på det fackliga jobbet vid Hovrätten i Malmö, låter säker på sin sak.
Hans kolleger Jeanette Carlsson, Barbro Prag och Britt Inger Lund delar i stort hans uppfattning. Här har man aldrig försökt värva en jurist i domarkarriären till ST. Jurister tillhör i regel Saco redan innan de börjar här.
– Åtminstone utgår vi från att de gör det, framhåller Barbro Prag.
Arbetet vid hovrätten är organiserat i tre kanslier med sex domstolssekreterare och ett antal jurister vid varje. Till de senare hör fiskaler (föredragande vid rätten) och notarier, som inte har fasta tjänster.
Här väljer arbetsgivaren inte ut högskoleutbildade för annat än domarkarriären. Hur man utför jobbet är det viktiga, inte vilken utbildning man har. Åtminstone tycks det vara den allmänna uppfattningen.
– Jag jobbade först som inkassohandläggare och utbildade mig senare till gymnasielärare men ville inte arbeta med det. Det var nog min erfarenhet som inkassohandläggare och inte min högskoleutbildning som avgjorde att jag fick anställning på hovrätten, tror Jeanette Carlsson.
ST-företrädarna anser att Domstolsverket är dåligt på att ge de anställda utbildning. Undantaget är när domstolssekreterarna på arbetsgivarens bekostnad kunde läsa in en tiopoängskurs i juridik för några år sedan. Idag finns dock inte den möjligheten kvar.
Även juristerna är missnöjda och bland övriga anställda har få fått ens behövlig grundläggande datautbildning.
– Alla anställda kan till exempel inte hantera e-posten, säger Jeanette Carlsson.
Att det lönar sig med utbildning för andra än jurister kan man svara både ja och nej på menar Barbro Prag. Dan Göthed, som är expeditionsvakt, har till exempel utbildats till ordningsvakt, vilket gett ett mindre påslag på lönen.
– En kansliföreståndare fick betydligt högre lön än övriga när hon anställdes men det berodde på hennes arbetsledarerfarenhet, upplyser Jeanette Carlsson.
Allmänt gäller annars att man lär jobbet på plats och att arbetsuppgifterna avgör lönens storlek. En av domstolssekreterarna är juristutbildad men det har inte påverkat lönen, som för dem är mellan 18 000 och 21 000 kronor i månaden. Administratörerna har de senaste åren legat i genomsnitt en tusenlapp högre än domstolssekreterarna, men varför kan ingen av ST-företrädarna riktigt förklara.
Det stora problemet att få upp lönerna för icke jurister består i att juristerna vid lönerevisioner har haft högre procenttal att dela på – senast var det 8 procent, medan övriga personalkategorier hade 3,5 procent.
På frågan om det ska synas i lönekuvertet att man har högre utbildning svarar Dan Göthed:
– Ja. Jag har försökt få ST-medlemmarna att inse att det vore jättebra om någon välutbildad nyanställd kom in på högre lön. Det skulle kunna ge draghjälp åt andra.
Den åsikten delar hans fackliga kolleger.
Elisabeth Grunnon är rekryteringsansvarig inom ST-Domstol. Hon berättar att avdelningen de senaste åren besökt de flesta arbetsplatser för att informera om de mål man har att värva medlemmar på nya områden. De besöken fortsätter.
– Grupper som är intressanta är de med akademisk utbildning, bland annat administratörer och länsrätternas föredragande. ST-Domstol har redan idag medlemmar bland dessa grupper, säger hon.
Allt fler nyanställda har högskoleutbildning och juridiska studier bakom sig, även domstolssekreterare, och de har redan nu lättare att få högre lön.
Inom ST-Domstol diskuteras nu vad som bör var lämpliga ingångslöner. Elisabeth Grunon förklarar att något arbetsvärderingsinstrument inte finns ännu, men att ST-Domstol har utarbetat ett fackligt dokument om sin syn på lämpliga lönenivåer.
– Vi ser detta som en prislapp på arbetets innehåll, dels när det gäller lön för redan anställda, dels vad gäller nyanställda. Denna ”prislapp” är inte tänkt som slutlön. Och som i alla branscher har vi problemet att äldre med lägre lön lär upp de nya och bättre betalda. Vi har tagit upp detta med Domstolsverket, tillägger hon.
FAKTA
Av Domstolsväsendets cirka 5 270 fast anställda är ungefär 2 100 medlemmar i ST-Domstol. De flesta av dem är inte rättsutbildade. STs organisationsgrad bland dem är uppskattningsvis 85 procent.
