"Höj statusen på trotjänarna"
Både de äldres erfarenhet och de högskoleutbildades teoretiska kompetens behövs på försäkringskassorna. Detta är facket och arbetsgivaren överens om.
Kravet på försäkringskassornas 40- och 50-talister att läsa in gymnasiekompetens eller enstaka högskolekurser har tonats ned under de senaste åren. Men i mitten av 1990-talet kände många sig pressade, berättar Maud Lundqvist, sektionsordförande i ST-Försäkringskassan i Södermanland.
Villkoren var måhända lite generösare då, eftersom försäkringskassorna hade mer pengar: Man fick läsa på arbetstid och arbetsgivaren stod för kostnaderna.
Men även idag försöker kassorna stimulera sina anställda till att studera, i första hand på fritiden.
Man ger bidrag till resor och kursmaterial och ett litet stipendium för att kompensera inkomstbortfallet hos den som väljer att vara tjänstledig ett tag.
Idag finns det inga skriftliga krav på högskoleexamen, men i praktiken anställs inte rehabiliterare utan examen.
ST-facket och arbetsgivaren har tagit fram ett antal kriterier som de är överens om ska gälla för kassans olika yrkesroller t ex kundmottagning, specialist inom rehab och andra specialistkompetenser.
– Vi tror att man lär sig mycket av varandra. Trots examen tar det nämligen ungefär ett år innan man är självgående som rehabiliterare, säger de som vet. Själv har jag ingen erfarenhet av rehabilitering, säger Maud Lundqvist, som arbetat på kassan i snart 28 år.
– Vi är dessutom överens om att nyanställda akademiker ska placeras in i samma löneläge som de äldre. Ibland kan de få lite mer, men då beror det på att försäkringskassan konkurrerar med andra arbetsgivare om samma arbetskraft.
Inom sektionsstyrelsen har man ofta diskuterat högskoleutbildning kontra funktionell kunskap och behovet att få de äldre anställdas funktionella kompetens omräknad till högskolepoäng. En sådan validering skulle förmodligen ge både högre lön och framför allt stärka självförtroendet hos många äldre anställda.
– Det vore önskvärt om försäkringskassorna tillsammans ansträngde sig för att höja statusen på sina trotjänare. Hela organisationen skulle växa av det.
Det är inte i första hand sakkunskapen försäkringskassan är ute efter när den anställer medarbetare med högskoleutbildning, förklarar Solveig Lindblom, kassadirektör vid Försäkringskassan i Södermanland.
Däremot vill man få medarbetare som har en bra teoretisk grund att stå på och t ex lärt sig analysera olika texter, formulera och lösa problem. Kassan vill helt enkelt anställa folk med kvalifikationer som kompletterar det kunnande man redan har.
Arbetsuppgifternas karaktär avgör alltså om det är önskvärt att ha en högskoleutbildning eller inte.
Enligt Sörmlandskassans lönepolicy är det arbetsuppgifternas svårighetsgrad och sättet man utför sina arbetsuppgifter på – inte vilken utbildning man har – som bestämmer lönen.
– Vid nyanställningar kommer även marknadskrafterna in och styr, och då konkurrerar vi på en marknad där många organisationer erbjuder högre löner än vi. Ibland klarar vi inte ens konkurrensen från försäkringskassorna i grannlänen.
FAKTA
Av försäkringskassornas cirka 14 500 anställda är omkring 75 procent organiserade i ST. ST-Försäkringskassan är med sina drygt 11 000 medlemmar den största avdelningen i förbundet. Ungefär 300 av dem arbetar vid Försäkringskassan i Södermanland.