Nyas löner – ett pedagogiskt problem
Utbildning diskuteras knappast på Migrationsverket i Helsingborg. Det som värderas är den egna kompetensen, oavsett hur man förvärvat den.
– Det finns inget ”vi ”och ”dom”. Jag ser ingen motsättning i att ST ska vara facket för alla unga, äldre, välutbildade eller med lägre utbildning.
Orden kommer från Thomas Halvorsen, klubbordförande på Migrationsverkets mottagningsenhet i Helsingborg.
Han har jobbat fackligt under det mesta av sin tid på verket – sedan 1986 – och tycker att det varit en utmärkt skola även för jobbet. Idag är han administrativ handläggare, utan akademisk examen.
Annars har handläggarna någon form av högskoleutbildning eller annan påbyggnad. Vanlig bakgrund är juridisk, samhällsvetenskaplig eller beteendevetenskaplig examen eller att man har ”motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt”.
Det finns mellan 25 och 30 anställda på mottagningsenheten. De flesta är handläggare.
Verksamheten har förändrats väldigt genom åren. Asylärendena har blivit mer komplicerade och besluten allt svårare. Därför har också andelen högskoleutbildade blivit fler. Det har blivit allt viktigare att värdera förmågan att ha kontakt med människor, en svår knäckfråga enligt Thomas Halvorsen:
– Vad som behövs här är att man har empati och insikter på olika områden.
Därför talas sällan om högskoleutbildade och icke högskoleutbildade i samband med lönesättning och lönerevisioner.
– Jag tror inte att vi diskuterat utbildningsfrågan alls för här är alla med i ST – även chefen, framhåller arbets- och fackliga kollegan Jan-Erik Toppqvist.
Vid nyanställningar gör arbetsgivaren urvalet bland de sökande men det förs enligt honom en bra dialog mellan fack och arbetsgivare. Man kan påverka.
– Om två sökande har olika bakgrund finns det inget krav på att den som har formella meriter ska ha jobbet, tillägger han.
Det händer att nyanställda kommer in på högre lön än redan anställda.
– Vi har sett förödande konsekvenser av att lägga en nyanställd för lågt, eftersom vi då måste ta av potten vid nästa lönerevision för att rätta till, inflikar Thomas Halvorsen. Vårt riktmärke är medianlönen. Men det är ett pedagogiskt problem att förklara varför en nyanställd ligger på medianen medan ett antal redan anställda ligger under.
Medianlönen (= hälften av en grupp individer har under och hälften över denna lön) för assistenter ligger kring 18 000 kronor i månaden, för handläggare runt 22 000 och för experter på cirka 26 000 kronor. Detta gäller hela Migrationsverket.
Assistenter kan bli handläggare genom internutbildning. Ett exempel:
När Migrationsverket tog över ett antal civilanställda från polisen för några år sedan hade flera av dem en lägre utbildning. För dem gjordes ett särskilt utbildningsprogram och idag arbetar de som handläggare.
Ett projekt om arbetsvärdering pågår inom verket och det hoppas han ska underlätta lönesättningen.
– Får vi ett fungerande verktyg för att bedöma både arbetets innehåll och individens förmåga spelar utbildningen ingen roll, slutar Thomas Halvorsen.
– Här utgår vi från att rätt person ska sitta på rätt plats. Men det är klart att det är en merit att ha högskoleexamen, säger Mårten Mårtensson som är chef för mottagningsenheten. Men kan man visa att man klarar jobbet med annan bakgrund är det lika meriterande.
Den som själv skaffar sig ny kompetens ska premieras men det tar han upp i de individuella lönesamtalen.
Enligt honom får nyanställda med högskoleutbildning inte högre lön än en erfaren anställd.
– Man ska ha i någon mån lika lön för likvärdigt arbete, förklarar han. Verket är generöst med utbildning, en enorm satsning har gjorts på nyanställda. Nu ska man fortsätta med att kompetensutveckla de äldre.
FAKTA
ST-Migrationsverket hade den 31 juli cirka 2 500 medlemmar eller drygt 60 procent av Migrationsverkets ungefär 3 330 anställda. I verkets region Syd och Väst är organisationsgraden cirka 75 procent.
