Trångt och rörigt på Arbetsförmedlingen
Trångboddhet och ständiga omflyttningar är vardag på Arbetsförmedlingen i Sala. ”Jag kan tycka att det är lite hafsiga lösningar, men alla är flexibla och vi jobbar på”, säger arbetsförmedlaren Marlene Jansson.
När arbetsförmedlaren Stefan Frykshammar ska gå ut från konferensrummet och hämta mjölk till kaffet måste kontorschefen Ulrika Segerström resa sig för att släppa förbi honom. Vi sitter lite inklämda, men det finns inget annat mötesrum att välja.
Det andra konferensrummet i arbetsförmedlingens ”back office” är omgjort till arbetsrum för sex personer.
Där har STs arbetsplatsombud Stina Sundkvist sin arbetsplats.
– Särskilt på morgnar och sena eftermiddagar är nästan alla där, då överhör man andras samtal och det är svårt att fokusera.
De flesta av de hittills trettionio anställda – en fyrtionde är på väg – sitter i rum för två personer, och även där är det svårt att få avskildhet i telefonsamtal med kunderna, säger Stefan Frykshammar.
Men inga rum är avsatta för enskilda samtal, så kallade tysta rum. Det finns ett vilrum, som dock är så belamrat med överskottsmöbler att det inte går att vara där.
Något som också saknas är utrymmen för de personalmöten som hålls två gånger i veckan. Det får bli i lunchrummet, och ve den som då kommer in för att hämta kaffe från den bullrande kaffeautomaten. Det kan vara personal från det lokala servicekontoret som Arbetsförmedlingen delar lokaler med.
– Det skapar irritation, konstaterar arbetsförmedlaren Dag Vuic.
Chefen Ulrika Segerström håller med om att lunchrummet är ett stort bekymmer. Hon tycker ändå att det värsta är det hon kallar serviceytan, kundmottagningen på bottenvåningen. Där finns endast sex besöksrum, utan fönster, och de räcker inte till. Besökarna tas emot vid den dragiga entrén.
Kundmottagningen är kal och avskalad, och besöksrummen saknar helt dekorationer och växter. Krukväxterna fick man ta bort av säkerhetsskäl, förklarar arbetsförmedlaren Marlene Jansson.
Av säkerhetsskäl togs också en dörr upp till de inre kontorsregionerna, på platsen där den enda toaletten låg. Nu måste arbetsförmedlarna hänvisa kunderna till en toalett på stan.
– Det känns ju så där, säger Stina Sundkvist.
Även många kontorsrum är kala, utan tavlor och blommor. Kanske beror det på att det har varit omflyttningar när man behövt göra plats åt fler. Men lunchrummet har lite färg, med rödklätt möblemang i enlighet med Arbetsförmedlingens centralt bestämda färgkoncept.
Arbetsförmedlarna i Sala säger att de inte påverkas så mycket av hur arbetsplatsen ser ut. De känner att de gör nytta och att det är en god och hjälpsam stämning.
– Jag kan tycka att det är rörigt och lite hafsiga lösningar, men alla är flexibla och vi jobbar på, säger Marlene Jansson.
Men kontorschefen Ulrika Segerström upplever rörigheten som jobbig, att den ger ”dålig feng shui”.
– Miljön känns inte rogivande. Det är lite osymmetriskt, ogenomtänkt och icke färdigställt. Som det här bordet, säger hon och pekar på bordet i det enda konferensrummet.
– Vi hade ett ännu sämre förut, sedan tog vi ett som fick plats.
Facket har begärt gångmattor i korridoren för att minska bullret, och frostade glas till kontorsrummen. Men arbetsförmedlarna drömmer inte om designfåtöljer eller andra exklusiva inredningsdetaljer, säger Stina Sundkvist.
– Nej, vi är någon annanstans. Vi vill ha fler toaletter och ett större kylskåp.
