Svårt visa att frispråkighet straffar sig
Kritiska medarbetare i staten har ett mycket starkt skydd. Men det kan vara svårt att bevisa att någon utsatts för repressalier på grund av att hon sagt sin mening.
Torsten Nilsson, STs förbundsjurist, berättar att det händer att förbundet kontaktas av medlemmar som anser att de blivit av med jobbet på grund av att de är frispråkiga.
–Men det visar sig ofta att de är uppsagda på grund av arbetsbrist, vilket är tillåtet. Chefen kanske vill ha bort den anställde, men om ledningen hänvisar till arbetsbrist och det påståendet är i sin ordning, är det inte mycket vi kan göra, säger Torsten Nilsson.
Mindre frihet i privata företag
Även om grundlagen skyddar alla medborgares yttrandefrihet kan privata arbetsgivare kräva att medarbetarna är lojala med verksamheten och inte avslöjar företagshemligheter. Samma begränsningar finns inte när det gäller offentlig verksamhet.
Lagen ger ett starkt skydd åt anställda i staten som vill prata fritt om problem på jobbet. De har till exempel rätt att uttala sig i medierna – och väljer de att göra det anonymt får arbetsgivaren inte försöka ta reda på vem som lämnat ut informationen eller hota med repressalier. Förbudet att efterforska källor gäller dock inte i statliga och kommunala bolag.
I offentligt ägda och privata företag ställs generellt hårdare krav på lojalitet med arbetsgivaren. Faktorer som spelar in är på vilket sätt kritik framförs och om det handlar om allvarliga missförhållanden. Var gränsen går är i slutändan en bedömningsfråga som AD flera gånger fått pröva. Ett aktuellt fall är Connex uppmärksammande avskedande av Seko-medlemmen Per Johansson.
I praktiken är det dock inte så högt i tak i den offentliga sektorn. En undersökning från slutet av 1990-talet visade att var tredje medlem i ST hade varit med om att någon som framfört kritik på arbetsplatsen hade drabbats av repressalier. Arbetslivsinstitutet visade också i en rapport från 1999 att offentliganställda inte uppfattar sin yttrandefrihet som bättre än de privatanställdas.
Arbetsbrist ofta officiellt skäl
År 2000 startade ST informationskampanjen »Tala är guld« om tystnaden på jobbet. Sedan dess har öppenhetsfrågan klassats som prioriterad, och till sommaren planeras en ny version av Tala är guld-materialet. Men att driva enskilda fall har varit svårt, eftersom det är mycket svårt att bevisa att en uppsägning beror på att medarbetaren varit kritisk.
–Arbetsgivaren kan relativt fritt bestämma sig för om det råder arbetsbrist eller inte, säger Torsten Nilsson.
Han berättar att samma svårigheter dyker upp då någon under flera år drabbas av uteblivna löneförhöjningar. Även om det skulle vara en bestraffning är det svårt att bevisa.
–Så länge de får avtalsenlig lön så kan vi inget göra.
ST har länge arbetat för att anställda i statliga bolag ska få samma starka meddelarskydd som myndighetsanställda. Ett förslag om detta lades av den parlamentariska offentlighets- och sekretesskommittén 2004. Men regeringen kommer inte att lägga fram någon proposition om meddelarskydd i statliga bolag före valet. Däremot finns ett lagförslag som gäller kommunala bolag.
–Yttrandefriheten ska gälla alla som arbetar i offentlig verksamhet. Vi menar att en ny lag är ett första steg för ökad yttrandefrihet, säger TCOs chefsjurist Ingmar Hamskär.
Han ser också de otrygga anställningarna som en faktor som bidrar till tystare arbetsplatser:
–Att färre människor blir visstidsanställda skulle också öka yttrandefriheten. De riskerar att bli av med jobbet om de uttrycker sin mening, och vi väntar på ett lagförslag inom kort om ett förstärkt anställningsskydd, säger Ingmar Hamskär.
Motmedel mot nepotism
Torsten Nilsson på ST framhåller vikten av att fortsätta arbeta för en stor öppenhet och yttrandefrihet på våra offentliga arbetsplatser.
–Det är en garanti för demokratin, ett motmedel mot nepotism och korruption. Vi har en låg nivå av korruption i Sverige, och det hänger nog delvis ihop med att vi har offentlighetsprincipen och meddelarskyddet.
