»Svårt komma loss efter separation«
Kerstin är en av dem som vet hur det är att bli kär på arbetet. Hon vet också hur det är när kärleken ebbar ut, men jobbet ska bestå.
Hon var ung och nyinflyttad – precis som han.
– Så det var inte så konstigt.
Myndigheten var stor, staden liten. Hon, som vi i den här texten kan kalla för Kerstin, säger att hon helt enkelt behövde ett sammanhang. Jobbet blev hennes naturliga bas – och där fanns han. De jobbade bra ihop, hade roligt, och kärleken slog rot.
– Vårt förhållande var framför allt kamratligt. Kanske är det vanligt när man träffas på jobbet. Eller så var det en del av tidsandan. Vi samarbetade bra, helt enkelt. Och så var vi samhällsengagerade båda två.
Efter några år gifte de sig och snart fick de barn ihop.
– Det ena följde på det andra. Vi hade många gemensamma intressen, men till slut började det kännas som om jag ville ha något mer än att vara ihop med min bästa kompis.
Så småningom valde paret att gå skilda vägar. Men båda arbetade kvar på myndigheten. Efter det har Kerstin gått både in i och ut ur ytterligare ett förhållande på arbetsplatsen.
– Det låter fantasilöst, men är kanske inte så konstigt egentligen. Det är ju framför allt på jobbet man träffar nya människor.
Det finns flera fördelar med att vara ihop med en kollega, tycker hon: man delar många referenser, och har stor förståelse för varandras situation. Men separationen är svår när man delar arbetsplats.
– Man kommer inte riktigt loss.
Hon ser allvarlig ut.
– I en separation ska man ju gå från att vara en del av ett par till att bli sedd som en individ. När vanliga förhållanden tar slut brukar man ju ha en sorts fristad på arbetet. Men när exet också finns på jobbet får man inte det andrummet.
Det finns också annat som är svårt med att ha varandra så tätt inpå.
– En separation är ju en process med sorg och en del svåra känslor. Då kan det vara väldigt jobbigt med en före detta partner som dyker upp när man minst anar det, som plötsligt kliver fram när man inte alls är beredd och säger »du, jag tänkte på en sak«.
Det är också många kolleger som behöver få reda på förändringen. Under tiden hinner det dyka upp många frågor som »Vad ska ni göra i sommar då?«
– Ibland har jag fantiserat om att skicka ut ett gruppmejl till hela huset: »OBS alla, vi är inte längre ett par!« Bara för att få det överstökat och kunna gå vidare. För till slut vill man verkligen vidare.
Hon är tyst ett ögonblick och ler svagt.
– Och nu har jag en ny relation. Men den här gången är det ingen kollega.
