Svalt intresse för EU-valet
Den 7 juni avgörs vilka kandidater som kniper de 18 svenska platserna i Europaparlamentet. De nya ledamöterna kan bli de mäktigaste hittills.
Vart femte år är det dags. Genom ett jätteval väljer 375 miljoner EU-medborgare i 27 olika länder sina politiska representanter. Några av kandidaterna kommer att nå hela vägen till Strasbourg för att ta plats i unionens enda direktvalda församling. De får mandat att fatta beslut i frågor som spänner från konsumentskydd, utbildning och miljö till ekonomi, asylpolitik, sysselsättning och socialpolitik. Parlamentet får godkänna, ändra eller avvisa innehållet i kommissionens lagförslag på olika områden.
Men hittills har ointresset bland de svenska väljarna varit kompakt. De senaste månaderna har undersökningarna staplats på varandra: svenskarna känner inte till att det är val, de är ointresserade av EU och har dåliga kunskaper om hur unionen fungerar. Enligt en undersökning som TCO presenterade i april skulle bara en tredjedel av svenskarna rösta om valet hade genomförts då. Det skulle innebära ett ännu lägre valdeltagande än vid valet 2004, då 37,9 procent av de röstberättigade svenskarna gick till valurnorna.
Om Lissabonfördraget träder i kraft kommer parlamentet att få fler befogenheter. Alltså kan de nya ledamöterna få större inflytande än sina företrädare. De kommer att vara »medbeslutande« på fler områden än i dag. ST Press har låtit några av partiernas toppkandidater visa var de står i ett antal aktuella frågor. Vi har i första hand vänt oss till de parlamentsledamöter som ställer upp för omval, hos de åtta svenska partier som valdes in i parlamentet vid valet 2004.