Parlamentet får allt mer att säga till om
Med varje nytt fördrag har Europaparlamentet fått allt mer att säga till om. För varje val har väljarnas intresse sjunkit till en ny bottennivå. Kanske bryts det sambandet nu.
Valforskaren Sören Holmberg anar späda tecken på att det svaga väljarintresset kan komma att stiga:
– Deltagandet i parlamentariska val har börjat öka igen i västvärlden. Svenskarna har blivit mer positiva till EU. Och Sverige är det land där EU-dimensionen, och inte den nationella politiken, betyder mest för hur man röstar i parlamentsvalet.
Maktöverföringen till Europarlamentet har i varje fall fortsatt sedan förra valet 2004.
Reglerade befogenheter
Parlamentets befogenheter är reglerade i detalj och skiftar från politikområde till politikområde.
Väldigt noga räknat finns det 22 olika sätt som EU kan lagstifta på. Men inte ens inbitna kalenderbitare brukar intressera sig för fler än tre till fyra av dem.
Viktigast är den process som kallas för medbeslutande. Där ska både parlamentet och medlemsstaterna i ministerrådet vara eniga om tagen.
Parlamentet kan därför förändra och ytterst förhindra att ett lagförslag antas. Det var vad som hände när förslaget till nytt arbetstidsdirektiv föll 27 april i år, sedan parlamentet och ministerrådet inte kunnat komma överens.
Ett annat exempel är privatisering av hamntjänster. Det har parlamentet avvisat två gånger.
Logik i oredan
Om man ser till vilka olika politikområden som parlamentet har inflytande över är det däremot lätt att bli förvirrad.
Medbeslutandet gäller för en salig blandning av frågor, från »harmonisering av den inre marknaden« till specifika områden som »statistik«.
Men det finns en logik i oredan. Parlamentet har störst inflytande i de frågor där de enskilda medlemsländerna har minst att säga till om.
Det gäller det mesta från det »gamla EG«, alltså åtgärder för att främja fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital.
Ett typfall är det kontroversiella tjänstedirektivet. Det förändrades väsentligt av parlamentet i samspel med den fackliga och politiska opinionen i medlemsländerna.
Nya fördraget ger mer makt
När, eller om, Lissabonfördraget – EUs nya stadga – träder i kraft får parlamentet också vetorätt över jordbrukspolitiken, och över det mesta av straffrätts- och polissamarbete, och de flesta invandrings- och asylfrågor.
– Man kan lägga olika vikt vid vad Lissabonfördraget innebär, men parlamentet blir entydigt den helt stora vinnaren om det träder i kraft, säger Jörgen Hettne, forskare vid Svenska institutet för europapolitiska studier.
Omvänt så har parlamentet i dag litet eller inget inflytande alls på frågor där medlemsländerna har bevarat sin vetorätt. Det är tydligast inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
Utskott med litet inflytande
Parlamentets utrikesutskott är visserligen stort och rätt prestigefyllt att sitta i. Men vad parlamentarikerna tycker om exempelvis Vitryssland eller kriget i Gaza får liten betydelse för EUs samlade agerande.
Däremot kan ju vitryssar och palestinier lägga stor vikt vid uttalandena – även om de i realiteten bara är opinionsyttringar.
Samma logik gäller för rättsliga och inrikespolitiska frågor, omfattat av vad som kallas för EU-samarbetets tredje pelare, eller mer vanvördigt »snutpelaren«.
Där har medlemsländerna vetorätt i dag, och parlamentets inflytande är nära noll. Men ibland behandlas polisiära frågor som marknadsbeslut. Då får parlamentet inflytande också över dem. Ett aktuellt exempel är frågan om vad som ska krävas för att få blockera en persons
internetanslutning.
Även om parlamentets inflytande växer, förblir vissa befogenheter utom räckhåll inom överskådlig tid.
Europaparlamentet kan inte:
Godkänner nya medlemmar
Parlamentet har också inflytande över delar av EUs budget. Den makten ökar också med Lissabonfördraget.
När EU utvidgas med nya medlemsländer – just nu står Kroatien och Turkiet i kö – har parlamentet inget inflytande över förhandlingarna. Däremot ska man godkänna färdiga avtal om medlemskap för att de ska kunna träda i kraft.
EU-parlamentets inflytande
Stort inflytande
Medbeslutande – parlamentet kan förändra och blockera lagförslag.
Omfattar drygt 40 politikområden, bland annat
inre marknaden, miljö (dock inte avgifter), viss arbetsrätt och vissa sociala frågor, transporter, konsumentfrågor, gränskontroll, öppenhet och annat från det »gamla EG«. Utvidgas med Lissabonfördraget till att omfatta bland annat jordbruk och rättsligt samarbete.
Mellanläge
Samarbete – parlamentet kan föreslå förändringar men köras över av ett enigt ministerråd.
Omfattar vissa EMU-beslut.
Litet inflytande
Samråd – parlamentet yttrar sig, men kan inte sätta makt bakom orden.
Omfattar bland annat jordbruk, beskattning, rätts-ligt samarbete, vissa asyl-
och invandringsbeslut. Försvinner om Lissabonfördraget antas.
Inget inflytande
Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet ska dock godkänna färdigförhandlade avtal med andra länder.
Speciallägen
Samtycke – godkännande – av nya medlemsstater, beslut om centralbanken, men även den särskilda budgetprocessen, kontroll av kommissionen, och annat. Förändras, men försvinner inte om Lissabonfördraget antas.