Stegen som gav högre lön
På flera statliga behandlingshem har facket och arbetsgivaren arbetat fram egna modeller för lönesättningen, med tydliga, lokalt anpassade lönekriterier.
– Jag tycker detta är helt fantastiskt. Vi ser konkret att det ger mer lön, säger Glenn Ljunggren.
Vägen till Nereby skolhem utanför Kungälv är inte skyltad. Skylten plockades ner när det blev för många fritagningsförsök från kompisar till de barn och ungdomar som vistas här. Dessa har oftast problem av flera slag, och de hamnar på Nereby först efter en relativt lång karriär av missbruk och brottslighet.
– Tidigare kom de som hade stulit några bilar. I dag är det inte förrän efter grov misshandel och liknande, säger Nerebys chef Bo Broberg.
Med de förutsättningarna kan Nereby ändå visa upp ett ganska bra resultat, tycker ST-fackets ordförande Glenn Ljunggren. Mellan 60 och 70 procent av ungdomarna får en positiv utveckling. I många fall bedriver man även eftervård med god effekt.
Jobbet ställer dock höga krav på de anställda. Kraven, och hur väl man uppfyller dem, ska också avspegla sig i lönen, anser Glenn Ljunggren. Redan när han kom till Nereby för tio år sedan, och det var dags för första lönerevisionen med chefen, frågade han på vilka grunder lönerna sattes.
– Chefen kunde inte svara. Andra året fick vi lite omdömen, men det var ändå väldigt otydligt.
– Han var så himla frågvis och besvärlig, minns Bo Broberg. Jag började slå i personalakter efter vilken utbildning de anställda hade, men det framgick inte riktigt alla gånger.
Han nappade emellertid på fackets idé att konstruera ett lönesystem med tydliga kriterier att sätta lön efter. Arbetet började 1996, och tre år senare var Lönestegen färdig att tas i bruk.
Stegen bygger på poängsättning, där varje poäng ger 250 kronor utöver baslönen. Varierande grundutbildning kan ge upp till sju poäng, och andra utbildningar kan ge ett extra poäng. Erfarenhet av behandlingsarbete, i viss mån även av annat arbete, ger maximalt sju poäng.
Därutöver kan den anställde få upp till sex poäng utifrån skicklighet, arbetsresultat, ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad samt eventuellt ställföreträdarskap.
Begreppet skicklighet är preciserat till att gälla exempelvis initiativförmåga, flexibilitet, förmåga att upprätthålla struktur, elevorienterat förhållningssätt och journalföring.
Det är den närmaste chefen som gör denna personliga bedömning, men facket kan ha andra synpunkter, och då kommer det upp i förhandlingen.
Inför den första omgången med Lönestegen skickade arbetsgivaren ut en enkät till alla 65 anställda, där de ombads att skriva ner uppgifter om utbildning och yrkeserfarenhet. Mottagandet var inte direkt översvallande.
– Det blev ett ramaskri. Folk frågade sig vad detta var, berättar Glenn Ljunggren.
Men den första förvåningen lade sig, och nu är systemet helt accepterat, anser Glenn Ljunggren. Han ser en stor fördel i att alla anställda vet på vilka grunder lönen sätts.
– Det har blivit oerhört enkelt och tydligt. Tidigare hade jag kanske tio uppvaktningar efter en löneförhandling. Nu var det en första året. Medlemmarna kan se vad som gäller.
Lönestegen resulterade inte i några stora förändringar i lönerelationerna på arbetsplatsen.
– Det föll ganska väl ut, konstaterar Glenn Ljunggren. Skillnaden är, att det man inte kunde sätta ord på förut, det hade man nu klockrent.
Däremot har lönenivån höjts allmänt. 1999 fick man ut sex procent, och många tjänster skrevs om.
Systemet är gjort så att utbildning betyder mycket för lönen. Arbetet ställer höga krav på teoretisk utbildning, men de anställda som endast har grundutbildning är inte alltid benägna att vidarutbilda sig.
– Startskottet till det nya lönesystemet var också ett krav att utbildning måste löna sig, säger Glenn Ljunggren. Min avdelning gick familjeterapiutbildning, och det gav direkt utslag på lönen. Dagen efter var det tre andra som anmälde sig till den utbildningen.
Personliga egenskaper kan också värderas högt, och är trots allt än viktigare än utbildning, menar Bo Broberg. Empati är exempelvis viktigt – på ett sådant sätt att man inte bränner ut sig.
– Man måste vara humanist, kunna samarbeta, och framför allt ska man tycka om barn, tillägger Glenn Ljunggren. Jobbet ställer också fysiska krav, man leker mycket med barnen.
Ett annat sätt att plocka poäng är att ta på sig nya arbetsuppgifter eller att byta till en mer krävande avdelning. Systemet gör att man kan se mål i sitt arbete, påpekar facket.
Mindre förändringar i Lönestegen görs efterhand, framför allt skrivs summorna om. Som institutionschef oroar sig Bo Broberg just nu för löneglidningen, som är ganska kraftig.
– Vi får ibland bjuda över för att behålla folk, och det håller på att spräcka Lönestegen, hävdar han.
Men Glenn Ljunggren ser inga svårigheter med den situationen.
– Högkonjunkturen är ett välkommet inslag, då måste hela listan justeras upp.
Fakta
Nereby skolhem är ett ”särskilt ungdomshem” för vård enligt lagen om vård av unga, med 26 platser för pojkar och flickor i åldrarna 12–17 år. Målgruppen är barn och ungdomar med tung psykosocial problematik samt pågående kriminalitet och missbruk. Man har både öppna och slutna avdelningar samt en utredningsenhet.
Behandlingsinriktningen är miljöterapeutisk. Social träning, individanpassad skola och en rik, mångsidig och målinriktad fritid är viktiga inslag i verksamheten.
