ST tar klimatet in på jobbet

FÖRDJUPNING: MILJÖ2008-11-11

Nya frågor kan ha svårt att få gehör i den fackliga världen, tycker Per Erik Boivie. Men det går. ST har tagit till sig klimatfrågan och han är mannen bakom STs skrift ”klimatsmarta arbetsplatser”.

– Jag är intresserad av att arbeta med ansvarsfrågor. Och jag tror på folkrörelser som facket, det gäller bara att få igång dem, säger Per Erik Boivie.

Men det kan vara lite svårt, menar han. Inom facket fortsätter man gärna i gamla spår med motiveringen att »det är inte vår kärnfråga«.

– Men då abdikerar man och låter andra få monopol på en fråga, som miljörörelsen och klimatfrågan.

Unga människor vill påverka men då måste det finnas förutsättningar för dem att på arbetsplatsen diskutera det som engagerar dem, resonerar Per Erik Boivie. Klimatfrågan är en sådan fråga. Om facket engagerar sig i den kan det i förlängningen ge en nytändning, tror han.

Han ser ganska nöjd ut, där han står i sitt arbetsrum och berättar hur han fick STs uppdrag i februari i år, och hur ett första förslag till checkhäfte presenterades på STs kongress i våras. Emellanåt kikar Per Erik Boivie ut över gården, som är förvånansvärt ljus för att ligga i Gamla stan i Stockholm, en stadsdel som man närmast förknippar med trånga gränder och prång.

TCO-märkningens »pappa«

Per Erik Boivie har inte arbetat specifikt med klimatsmarta arbetsplatser tidigare, men han började intressera sig för miljöanpassade och energieffektiva arbetsplatser redan på 1990-talet. Under många år arbetade han på TCO och där tog han initiativet till den numera världskända TCO-märkningen.

Då anlitade TCO forskare för att formulera kunskapen om datorer och bildskärmar. Per Erik Boivie fungerade som koordinator och försökte hitta personer som kunde bidra med olika »pusselbitar«. Så har han också arbetat med »Klimatsmarta arbetsplatser«.

– När det gällde bildskärmar handlade det om risker som strålning och belastningsskador och även miljökrav och energieffektivitet. Nu är det klimathotet som blivit en ödesfråga för mänskligheten.

Per Erik Boivie återkommer till fackets roll. Facket kan ta ansvar och »ge en injektion« som kan bidra till att skapa intresse och kunskap bland medlemmarna i klimatfrågan. Den, säger han, är ett ansvar för alla och själv driver han den »på alla håll och kanter«.

»Livsstilen måste ändras«

– Vill man vara klimatsmart måste man ändra livsstil. Allt vi gör på jobbet, i hemmet och privat genererar växthusgaser. Hur ska vi kunna förändra arbetsmiljön och tjänsteresandet så att vi inte ökar utsläppen? frågar Per Erik Boivie.

Men innan man börjar arbetet med klimatsmarta arbetsplatser är det oerhört viktigt att ha förankrat det hos ledningen, betonar han. En del arbetsgivare har redan börjat jobba med frågorna. Energimyndigheten har exempelvis åstadkommit mycket när det gäller belysning.

Skriften han tagit fram, som ST kallar »checkhäfte«, är uppbyggt i olika avsnitt – resor och transporter, elanvändning, personalmatsal och fikarum, miljömärkta produkter och tjänster. Varje avsnitt har en kort faktadel, ett förslag till kartläggning med frågor att besvara, visioner i ett tioårsperspektiv och lästips. Avslutningsvis finns en personlig checklista.

Skriften gör tydligt att det finns många olika områden där man kan göra en insats för klimatet.

– Inte minst det vi äter i personalmatsalen påverkar miljön. Äter vi nötkött genererar det också gaser.

Per Erik Boivie syftar på lustgas som kommer från gödslad mark och »markkrävande mat« som kött. Även kossorna ger ifrån sig gas, metangas. I checkhäftet påpekas att 18 procent av de globala växthusgasutsläppen kommer från djuruppfödning.

– Grejen är att man i vissa fall kan mäta hur duktig man är, säger Per Erik Boivie. Ta en sån sak som pappersavfallet på jobbet. Det går att väga hur mycket man sparar genom att kopiera dokument dubbelsidigt.

Många är engagerade i klimatfrågorna och undrar vad de kan göra själva. Hittills har det inte funnits ett verktyg att använda för ett systematiskt arbete. Per-Erik Boivie hoppas att checkhäftet kan bli det verktyget.

– Ett praktiskt instrument och inte »bara« en skriven policy, förtydligar han.

Lever som han lär

Nå, lever Per Erik Boivie som han lär? Jodå, svarar han, framför allt har hans familj ändrat sin matkonsumtion. I dag äter man mycket frukt och grönsaker, knappt något nötkött. Sommartid köper familjen svenskodlade tomater, om vintern undviker man de tomater som odlas i växthus uppvärmda med fossila bränslen. Och flaskvatten är uteslutet, det duger gott med kranvatten.

Per Erik Boivie påpekar också att det är klimatsmart att bo i tätort, där det finns kollektivtrafik. Han och familjen har för länge sedan sålt villan och begränsat sig till en bil, en miljöbil som familjen använder de gånger kollektivtrafiken inte räcker till.

I fastigheten där han bor, har han som bostadsrättsföreningens ordförande jobbat för åtgärder som förbättrar energieffektiviteten. Huset har numera energideklaration enligt EUs regler, närvarostyrd belysning har satts in i trapphuset och de gamla elradiatorerna har bytts ut mot oljebaserade. Till huset, som saknar fjärrvärme, levereras grön el.

Liknande råd finns också i checkhäftet, som än så länge bara en liten krets tagit del av. Tanken är att skriften ska presenteras när STs avdelningsordförande träffas i november.

Framtiden kommer alltså att utvisa hur Per Erik Boivies arbete tas emot.

– Men de experter och ST-företrädare som deltagit från statliga myndigheter har uppskattat arbetet, säger han.

Han har också uppfattat att det finns en väldig förväntan på materialet, dels från STs förbundsstyrelse, dels från de ST-medlemmar som nyligen samlades till ett klimatseminarium på STs kansli i Stockholm.

– Jag läste att man särskilt tagit till sig förslaget att göra nattvandringar på arbetsplatsen för att kontrollera om datorer, faxar, kopiatorer och andra elektriska apparater står på, konstaterar han belåtet.

Checkhäftet riktar sig i första hand till ST-medlemmar men kan användas av alla inom staten. Och varför inte fler? menar Per Erik Boivie.

Enligt planerna hålls nästa höst FNs klimatkonferens. Då ska ett nytt globalt klimatavtal förhandlas fram. Samtidigt har Sverige ordförandeskapet för EU, då också EUs arbete med klimatfrågor ska slutföras.

Exempel att peka på

– Då skulle ST och staten kunde visa upp fyra eller fem arbetsplatser där man ligger i täten med det klimatsmarta arbetet, säger Per Erik Boivie.

När det finns risk att arbetet med klimatmålen kommer i skuggan av den globala finanskrisen, är det särskilt viktigt att Sverige arbetar vidare och kan peka på exempel som STs klimatsmarta arbetsplatser, tycker han.

– Staten har »ledartröjan«, säger Per Erik Boivie, och ST ser till att frågorna är med.

* STs checkhäfte för klimatsmarta

Per Erik Boivie har författat ”checkhäftet” med hjälp av experter och ST-företrädare från Energimyndigheten, Konsumentverket, miljödepartementet, Naturvårdsverket, Nutek, Vägverket, Försvarets forskningsinstitut, Chalmers tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan. Häftet kan beställas efter 1 december på www.st.org.

Boivies tio bästa råd
till dig som vill ta ansvar

1. Tänk på hur klimatet påverkas när du agerar i din yrkesroll. Genom den kan du också påverka andra att agera klimatsmart.

2. Ta själv initiativ till att skaffa STs checkhäfte till din arbetsplats.
3. Diskutera med dina arbetskamrater och chefer hur ni skulle kunna använda häftet.
4. Starta nattvandring på jobbet för att se om elektriska apparater är avstängda på nätter och helger (skaffa energimätare för att kolla elförbrukningen).

5. Ta initiativ till att installera timer eller närvarostyrd belysning där det är lämpligt.

6. Fundera över om det går att ersätta vissa arbetsresor med videokonferenser eller telefonmöten och hur dina
egna resor till och från jobbet kan göras klimatsmarta.

7. Vad vi äter och dricker påverkar klimatet. Fundera över vad du kan göra för att menyn i personalmatsalen och hemma ska kunna bli mer klimatsmart.

8. Hämta tips från det som skrivs i klimatfrågan i press och på nätet.

9. Dra dig inte för att föra fram nya idéer och följ upp vad som sker med dem.

10. Ge bort en »klimatbok« i julklapp.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA