ST prisar kamp mot högerextremism
Stiftelsen Expo har fått STs arbetslivspris 2015. Expo har »uthålligt och med stor kunskap« granskat högerextremism och högerpopulism, och har bidragit till ett inkluderande samhälle och arbetsliv, står det i motiveringen.
– Priset är ett tecken på uppskattning i en tuff tid, att man tycker att de här frågorna är viktiga.
Det säger Daniel Poohl, vd för stiftelsen Expo och chefredaktör för tidningen med samma namn. Han tar emot i Expos nya lokaler i Gamla stan. Flyttlådorna är fortfarande inte helt uppackade.
ST delar årligen ut pris till en person eller grupp som i vid mening arbetar för ett gott arbetsliv. Årets prisutdelning ägde rum dagen efter regeringens beslut att strama åt det svenska flyktingmottagandet till miniminivån enligt internationella normer, kort efter terrordåden i Paris och strax efter jakten på en misstänkt terrorist i Sverige. Och efter en höst med ett otal bränder på svenska flyktingförläggningar.
– Vi lever i en polariserad tid, där människor känner att marken gungar under fötterna, säger Daniel Poohl.
Han är kritisk till försöken att strypa flyktingströmmarna.
– Jag kan känna sorg över att det inte finns tillräckligt med kraft och mod att fråga sig om det finns en annan väg.
Han varnar också för det han uppfattar som en kantring i den politiska debatten i Europa. I flera länder använder regeringar samma antimuslimska och främlingsfientliga retorik som de högerradikala. Även svenska politiker trampar fel, anser han.
– Ett väldigt tydligt exempel är när Stefan Löfven sa att Sverige varit naivt i jakten på terrorister. Man glömmer att Sverigedemokraterna sagt exakt detsamma, använt samma ord. Det är helt obegripligt.
Men även Expo ser islamistisk terror som ett allvarligt hot mot demokratin, och ska utöka sin granskande verksamhet till islamistiska grupper som Islamiska staten, IS.
– Det är en relativt ny fråga för oss, men vi har börjat med den på allvar. Många som kommer till Sverige är på flykt från IS och andra grupper. De grupperna har samma grundläggande idéer som de högerextrema – om homogena och antidemokratiska samhällen med en intolerans mot minoriteter – och det är en självklarhet att vi ska intressera oss för dem.
På sikt hoppas Expo kunna bygga upp samma gedigna kunskap om islamismen som man redan har om högerextrema. Det är inte minst viktigt för att kunna skingra missuppfattningar om vanliga muslimer, anser Daniel Poohl.
Stiftelsen Expo startades av bland andra Stieg Larsson 1995. Det var en tid som på många sätt påminner om dagens situation. Förläggningar för flyktingar från krigets Balkan stacks i brand, Ny demokrati hade kommit in i riksdagen med ett högerpopulistiskt budskap, vit maktmusiken florerade och »lasermannen«, John Ausonius, sköt mot människor med utländskt utseende på öppen gata.
– De högerextrema fanns i den politiska vardagen, säger Daniel Poohl. Den stora skillnaden i Sverige är att Sverigedemokraterna har tagit positionen som det enda politiska alternativet för den högerextrema rörelsen. Vi har starkt fokus på dem.
När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 uttalade många fackliga företrädare att partiets grundval var oförenlig med den fackliga rörelsens syn på alla människors lika värde. Flera fackförbund, bland andra ST, antog som policy att aktiva Sverigedemokrater inte skulle få ha förtroendeposter i förbundet.
I valet 2014 fick SD 12,9 procent, och senare opinionsmätningar visar på fortsatta framgångar. Under hösten har LO drivit en kampanj mot partiet, med udden riktad mot dess ekonomiska politik som karaktäriseras som löntagarfientlig högerpolitik.
Men Daniel Poohl tycker att det finns andra ideologiska särdrag hos SD som fackföreningsrörelsen borde uppmärksamma mer.
– De högerradikala idéerna går rakt emot hela idén som facket bygger på: att det finns en motsättning mellan arbetsgivare och anställd. Nationalisternas grundprincip är att göra den typen av konflikter illegitima och till ett hot mot nationen.
Visserligen har vi i Sverige en stark samförståndsanda, men den utgår från vetskapen att det finns en grundläggande konflikt och att lagen låter de konflikterna ta plats.
Under senare år har allt fler terrorhandlingar i USA och Europa utförts av ensamma gärningsmän med högerradikala idéer. Högerextremister är det största säkerhetshotet i USA, rapporterar Expo i sitt senaste nummer. Men den rasistiska terrorn domineras inte av organisationer utan av individer som hittar sin gemenskap på nätet, på sajter och chattar.
– De behöver inte längre mötas på gator och torg. Med nätet har det blivit lättare för de högerextrema att socialisera där de tidigare var ensamma, säger Daniel Poohl. De kallas ensamvargar, men upplever sig inte så. Och till slut är det någon som går från ord till handling.
Det senaste dådet i Sverige var attacken mot skolan Kronan i Trollhättan, där en 22-årig man mördade tre personer. Efteråt framkom att han besökt rasistiska hemsidor och markerat sitt gillande av positiva beskrivningar av Nazityskland.
Vid sidan om arbetet med tidningen Expo och ett forskningsarkiv om högerradikala rörelser ägnar sig Expo åt föreläsningar, utbildningar och stöd till gräsrotsrörelser mot rasism och diskriminering. Ett pågående projekt, i samarbete med den svenska människorättsorganisationen Civil right defenders, är utbildningar för lokala antirasistiska grupper om hatbrott.
– Expos arbete handlar inte bara om förövarna. En del av de aktiva i lokala grupper är själva drabbade av hatbrott, säger Daniel Poohl. Vi bygger allianser mellan människor som känt att de inte får lov att vara sig själva.
Expo har även granskat hur lagskyddet mot diskriminering fungerar i praktiken. Ett stort problem enligt granskningen är att Diskrimineringsombudsmannen, DO, inte bistår dem som anmäler diskriminering på det sätt som anmälarna väntat sig. DO använder anmälningarna som eget kunskapsunderlag, men driver få fall till domstol. Det innebär att den som anser sig utsatt för diskriminering sällan får chansen till upprättelse.
– Vi har ett system mot diskriminering som inte fungerar, det har abdikerat, säger Daniel Poohl. Vi behöver strukturer som tar hand om de enskilda fallen. Det är ingen mening med att ha en diskrimineringslagstiftning om inte någon tar sig an den.
De senaste årens mottagare av Sts pris
2014: Stiftelsen Tryggare Sverige, som arbetar för att förbättra situationen för brottsoffer.
2013: Nationalekonomen Laura Hartman, för insatser inom välfärdsforskning.
2012: Dramatikern Gertrud Larsson, för att hon levandegjort moraliska dilemman i statliga handläggares arbete.
2011: Arena skolinformation, som sprider utbildningsmaterial om facket och arbetslivet.
2010: Ambassadören Diana Janse, för hennes engagemang och mod och för hennes bok om diplomatlivets vardag.
