Så tänker chefen som sätter din lön
Den lönesättande chefen går en svår balansgång. Fast potten ofta är liten ska chefen försöka förverkliga arbetsgivarens ambition att styra verksamheten
med lönepolitiken. Samtidigt har medarbetarna krav på tydlighet och rättvisa.
»Den nya lönen ska inte komma som en överraskning i lönebeskedet.« Efter 14 år som lönesättande chef tycker Anders Östling att det viktigaste för honom är att lyssna.
Under mars och april ska Anders Östling ha lönesamtal med de 35 medarbetare han chefar över på ett av Arbetsförmedlingens kontor i Göteborg.
Ännu finns inte något avtal på myndighetsnivå. Därför vet han inte om avtalet kommer att innehålla några särskilda satsningar.
– Men jag vet att utrymmet för löneökningar inte kommer att bli mycket mer än de 1,8 procent som finns i det centrala avtalet, säger han.
Lär sig alltid något nytt
Efter fem år på samma arbetsplats tycker Anders Östling att han känner medarbetarna rätt väl. Men vid lönesamtalen lär han sig alltid något nytt, säger han:
– Det viktigaste för mig är att lyssna. Jag vet ju inte exakt vad alla gör och lär mig mycket under de här samtalen.
Inför varje samtal plockar han fram dokumentationen från tidigare lönesamtal.
– Och så förbereder jag mig mentalt, säger han och tillägger att det också är medarbetarens ansvar att förbereda sig.
Lönesamtalet äger rum på Anders Östlings kontor. Under den timme som är avsatt ska telefoner vara avstängda och ingen får komma in och störa.
Till att börja med går Anders Östling igenom vad som hänt sedan senaste lönesamtalet, om något har förändrats. Han frågar också medarbetaren hur denne ser på sin nuvarande lön.
– En del är jättenöjda och andra lägger ingen större vikt vid lönen. Om någon är missnöjd försöker jag förklara.
Därefter går man gemensamt igenom ett antal lönekriterier som facket och arbetsgiva-
ren kommit överens om.
Kriterierna är indelade i tre huvudgrupper: kvalitet i yrkesutövningen, mål och resultat och eget ansvar för arbetsplatsen, arbetsmiljön och helheten.
– Fokus ligger på hur jag och medarbetaren tycker att det har fungerat sedan senaste lönesamtalet. För min del handlar det om att vara lyhörd och bolla om vi har olika uppfattningar. Det finns ingen anledning att ta på sig en tuff arbetsledarstil.
Använder fyrgradig skala
Anders Östling gör så en bedömning utifrån en fyrgradig skala: »otillfredställande«, »bra«, »mycket bra« och »utmärkt«.
– De flesta arbetsförmedlare, kanske 90 procent, ligger vid en sammantagen bedömning i gruppen »bra«.
Innan samtalet är klart brukar Anders Östling ha en uppfattning om i vilket lönespann medarbetaren kommer att landa.
– Om bedömningen är »bra« kanske löneökningen kan bli 600 till 700 kronor, »mycket bra« kan röra sig om 900 till 1 000 kronor och så vidare.
Men det handlar inte om ren matematik, förklarar han.
– Det finns ett spelutrymme där jag kan ge den som till
exempel gjort ett jättejobb för att förbättra kvaliteten i arbetet ett extra påslag för just den insatsen.
Och han säger att han inte bara vill belöna arbetsprestationer:
– Jag tycker det är lika mycket värt att ställa upp för sina arbetskamrater, att vara den som leder arbetsplatsträffarna, eller ordnar bouletävlingar och personalfester.
Även fackligt arbete tycker Anders Östling ska vägas in.
Kommer olika förberedda
Några medarbetare brukar ha förberett sig noga inför lönesamtalet och gått igenom vartenda lönekriterium, medan andra knappt har någonting att säga.
– Min uppgift är att se lika mycket till dem som är tysta och inte syns så mycket som till dem som kan prata för sig.
Fast självklart spelar också subjektiva faktorer in vid lönesättningen, menar Anders Östling.
– Man är ju inte mer än människa. Men jag försöker bortse från dem, säger han.
Han tror sig ha rätt bra koll på vad som är hans egen och högst personliga uppfattning och därmed inte bör påverka lönen.
»Det gäller att vara tydlig«
Lönesamtalet utmynnar i ett dokument som båda parter ska skriva under.
– Det gäller att vara så tydlig som möjligt under samtalet. Den nya lönen ska inte komma som en överraskning i lönebeskedet.
Att vara tydlig innebär också att kunna säga vad medarbetaren ska göra för att höja sin lön vid nästa lönerevision.
– Otydlighet och hymlande gör saken ännu värre nästa gång.
Anders Östling har lönesamtal med alla medarbetare. Med Saco-förbundens medlemmar har han också lönesättande samtal. Det är ännu oklart om även STs medlemmar kommer att använda sig av modellen under avtalsperioden.
– Som arbetsgivare önskar jag att det bara fanns ett avtal, säger Anders Östling, som också har anställda som är medlemmar i Seko.
Enligt de centrala avtalen innebär lönesättande samtal »att lönerevision sker genom att chef och medarbetare överenskommer om en ny lön«.
Det betyder att det inte sker någon kollektivavtalsförhandling om lönen efter samtalet.
Misslyckas man med att bli överens med sin chef går det att i stället begära en traditionell förhandling.
Vet i förväg vad han vill ge
Vid det lönesättande samtalet har Anders Östling i princip redan klart för sig hur stor löneökning han vill ge. Utgångspunkten är det tidigare lönesamtalet. Någon regelrätt förhandling är det inte frågan om.
– Någon gång har det hänt att det blivit mer, men oftast inte. Det som är bra är att det blir en dialog ansikte mot ansikte där det också finns möjlighet att reda ut eventuella missförstånd.
Till skillnad mot ST och Seko har Saco-förbunden inga siffror i sitt avtal.
– Men budgetutrymmet för samtliga organisationer är ju detsamma och som arbetsgivarrepresentant är jag skyldig att behandla alla medarbetare lika oavsett vilket fack de är medlemmar i, säger Anders Östling.
Det han tycker är absolut svårast i lönesättningen är att fördela löneutrymmet mellan individerna.
– Jag får verkligen tänka till så att jag känner att jag kan stå för fördelningen. Alla ska förstå varför de har den lön de har.
Anders Östling beskriver hur han flyttar siffror fram och tillbaka tills han blir nöjd med lönebilden. Det kan ta ett par veckor innan han blir klar.
Ett knep är att inte lägga ut hela summan direkt, utan i stället »spara« lite pengar inför eventuella ändringar.
– För några pengar utöver budgetutrymmet finns inte. Om någon ska ha mer så sker det på någon annans bekostnad. Det är helt klart.
