Så mycket tjänar statens anställda
60 000 statsanställda tjänade hösten 2000 mindre än 17 200 kronor i månaden. Men lika många hade mer än 24 300 i månadslön.
Bland de lägst avlönade finns många inom STs största yrkesgrupper: Kontorspersonal, assistenter, sekreterare, dataregistrerare, kundinformatörer, vårdpersonal och städare.
Bland de högavlönade finns STs chefer, dataspecialister, ingenjörer, ekonomer och högskolelärare.
Staten hade förra hösten 219 000 anställda, 100 000 var kvinnor och deras lönepyramid är lägre och plattare än männens:
- 60 procent av kvinnorna, men bara 30 procent av männen, tjänade under 19 000 kronor i månaden.
- 30 procent av männen, men bara 12 procent av kvinnorna, tjänade över 25 000 i månaden.
Detta beror förstås på att kvinnorna är överrepresenterade i statens låglöneyrken, medan männen är överrepresenterade på chefsjobben.
Männen i staten ökar sin lön med åren och drar ifrån kvinnorna i statistiken:
Kvinnor under 25 år hade hösten 2000 en genomsnittslön på 15 100 kronor, medan de bäst betalda kvinnorna var mellan 55 och 59 år och tjänade 20 400.
Männen under 25 tjänade 16 200, medan män mellan 60 och 64 år i genomsnitt tjänade 26 800 kronor i månaden.
De största åldersbetingade löneskillnaderna finner vi bland manliga jurister, där de riktigt unga fick nöja sig med 15 800, medan de äldsta i genomsnitt tjänade 41 900. Deras kvinnliga kollegor i den högsta åldersgruppen hade 28 000 kronor.
Även manliga universitets- och högskolelärare drar iväg i lön med åren, från 15 700 i början till 33 000 inför pensioneringen. Militärer marscherar från 18 300 kronor i unga år till 32 000 när det är dags att mucka för gott. Den lite svårbestämda men stora ST-gruppen ”administratörer i offentlig förvaltning” har också lång lönestege, för män från 16 800 till 28 600 kronor i månaden efter fyllda 60.
Däremot är det betydligt kortare mellan lönepinnarna i den lägre ändan av stegen, där stora grupper av STs anställda trängs:
Sekreterare och dataregistrerare under 30 år tjänar i genomsnitt bara 16 000, medan deras kollegor över 60 inte kommit upp i mer än 17 500 kronor.
Redovisningsekonomer och assistenter under 30 tjänar 17 400, medan gruppen över 60 har 18 700.
Statens ingenjörer och tekniker har 19 000 under 30 år och 20 100 över 60 år.
Gruppen ”övrig kontorspersonal” under 25 år har rekordlåga 13 900 i månaden, men de är bara drygt 100 personer. De drygt 2 000 som fyllt 50 har i genomsnitt knappt 17 000 i månadslön.
Många av de statliga yrkena har mycket ihoppressade löner. Där är spridningen mellan hög och låg lön liten, liksom skillnaderna mellan kvinnor och män. För exempelvis arbetsförmedlare, byråassistenter, domstolssekreterare, ekonomibiträden, städare, kronoinspektörer, skatteassistenter och lokförare är skillnaden mellan kvinnornas lägsta löner och männens högsta löner mycket måttlig.
Det omvända gäller typiska karriär- och bristyrken: högre löner, större lönespridning och större könsskillnader.
I gruppen ”utredare” tjänar 25 procent av kvinnorna under 17 300 kronor, medan 25 procent av männen har över 29 400 i månaden. För vägtjänstemän är motsvarande siffror 16 500 respektive 25 300, för skattehandläggare är siffrorna 18 600 och 25 000, för gruppen enhetschefer 29 600 respektive 37 700 och för departementssekreterare 21 200 och 27 000 kronor.
