Problemet som glömdes bort
Allt fler arbetsuppgifter utförs framför en dator. Men det pratas inte längre så mycket om vilka konsekvenser det får för arbetsmiljön. Experterna betonar behovet av kunskap – och av organisation och teknik anpassade till människors behov.
Samtidigt som datorn blivit en självklarhet på jobbet har debatten om riskerna med datorarbete tystnat. Men problemen med belastningsskador finns kvar. Och i tystnaden har de som forskar i ämnet svårt att få anslag.
För tio år sedan väckte en stor kartläggning av datorrelaterade besvär mycket uppmärksamhet i massmedierna. På den tiden diskuterades riskerna med datorarbete ivrigt och Arbetsmiljöverket gjorde landsomfattande bildskärmskampanjer och inspektioner på callcenter.
Sedan dess har IT-tekniken tagit stora steg framåt och ännu mer arbete utförs i dag vid datorerna. Ändå har den tio år gamla studien inte upprepats. Och Arbetsmiljöverket fokuserar på andra områden där riskerna är större.
Många får musarm och värk
Men tystnaden i medier och samhällsdebatt innebär inte att problemen med datorarbete försvunnit.
Visserligen har den uppmärksamhet frågan tidigare fick bidragit till att IT-verktygen utvecklats. Men fortfarande får många som arbetar framför en dator besvär som musarm, värk i nacke, skuldror och axlar, ögontrötthet, stress och koncentrationssvårigheter – det skapar bara inte några rubriker längre.
På Arbetsmiljöverket ser man visserligen en viss generell nedgång av besvär i nacke och andra övre kroppsdelar samt rygg. Men eftersom kunskapen är begränsad är det svårt att tolka utvecklingen.
– Sedan 2006 finns en statistisk säkerställd nedgång, men vi kan inte dra slutsatsen att det ska kopplas till bättre arbetsmiljö. Orsakerna kan vara flera, säger Christina Jonsson, ergonomisk expert på IT-området på Arbetsmiljöverket.
– Lågkonjunkturen kan spela en roll för minskningen. Vi vet att den, liksom politiska beslut, spelar en roll för benägenheten att anmäla skador och besvär, men man kan hoppas att teknikutvecklingen också har lett till denna förbättring.
Arbetsorganisationen viktig
Men att fler får bättre arbetsredskap räcker inte för att minska problemen, säger Mats Hagberg, som är professor i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Kunskapen om hur man undviker skador och besvär vid datorer har utvecklats från fokus på ergonomiskt rätt utformad utrustning till fokus på omväxling i arbetet.
– Problemen med skador och besvär vid datorer kan inte enbart lösas med en perfekt arbetsstation, utan arbetsorganisationen måste också vara bra. De viktigaste faktorerna för att undvika besvär är att ta pauser och ha omväxlande arbetsuppgifter. Näst viktigast är att undvika stress och hög mental belastning, säger han.
Mer forskning krävs
De fördjupade kunskaper, som tidigare forskning gett, har utmynnat i dagens råd om omväxlande arbete även för dem som sitter vid ergonomiskt väl utformade arbetsplatser.
Men det behövs också mer kunskap.
– Det behövs framför allt forskning om vilka åtgärder som motverkar besvär och smärtor. Och forskning om varför vissa personer får kronisk smärta men andra personer i liknande arbetssituation klarar sig, säger Mats Hagberg.
– Vi vet inte varför det är så, men frågan är viktig, inte bara ur arbetsmiljösynpunkt utan också hur folkhälsosynpunkt.
Allan Toomingas på Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet tar upp ett annat närliggande område där forskningen behöver fördjupas – det stillasittande arbetets konsekvenser för hälsan och kopplingen till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
– I det långa loppet är detta kanske ett farligare problem är de ergonomiska problemen, säger han.
Men trots att mer kunskap skulle behövas har de forskare som ägnar sig åt att studera datorarbete svårt att få anslag till sina projekt. Som en av landets ledande forskare på området har Allan Toomingas känt av att frågorna hamnat i skuggan.
– Det är mycket svårt att få anslag och forska om datorarbete i dag. Anslagsgivarna vill gärna satsa på något som är nytt, säger han och konstaterar att skador vid datorarbete inte är någon ny fara.
– Jag gjorde en genomgång för ett par år sedan och tittade på hur mycket anslag som gick till datorforskning. Det var några procent från de stora finansiärerna och de satsade på försvinnande få projekt.
På Arbetsmiljöverket har Christina Jonsson känslan av att antalet publicerade vetenskapliga artiklar om belastningsskador och andra datorrelaterade besvär blivit färre. Förklaringen finner hon delvis i mediernas ointresse.
– Kanske har de tappat intresset eftersom det var en tid sedan något uppseendeväckande forskningsresultat rapporterades, säger Christina Jonsson.
Att frågan närmast försvunnit från dagordningen kan paradoxalt nog bero på att datorn blivit en närmast självklar del av arbetslivet.
– Datorn är vår tids penna och radergummi. Nu har den blivit var och ens verktyg och så alldaglig att den inte uppmärksammas längre, säger Christina Jonsson.
Sju av tio har dator på jobbet
Statistiken bekräftar att datorn är ett mycket flitigt använt verktyg på landets arbetsplatser. Sju av tio arbetstagare har datorn som arbetsredskap, och fyra av tio jobbar mer än halva dagen vid dator. Lite mer än en av tio är låst vid en dator hela dagen. Allan Toomingas har räknat ut att arbete vid dator står för 25 till 30 procent av all arbetad tid i Sverige.
Från sin position på Arbetsmiljöverket har Christina Jonsson sett hur det blivit svårare för den forskare som söker anslag till forskningsprojekt om datorarbete.
– Ja, det är en tuff kamp om anslagen. När forskningsmedel beviljas handlar det i hög grad om prioriteringar. Om ett område uppfattas som alldagligt är det kanske inte så lätt att få anslag, säger Christina Jonsson.
Andra skäl till avslag
Hos en av anslagsgivarna, Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap, FAS, bekräftar forskningssekreterare Carin Håkansta bilden av en tuff kamp om forskningsmedlen. Bara var sjunde ansökan beviljas medel.
Men att forskningsområden skulle kunna uppfattas som alldagliga har inget med saken att göra, säger hon. Ansökningar som får avslag har inte en tillräckligt bra ansökan, eller så bedöms forskningen redan ha gjorts – eller inte vara relevant.
– Vi väljer inte bort vissa områden, säger Carin Håkansta och tillägger att FAS stöder Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i
Gävle med fem miljoner kronor per år i tio år.
