På djupet

På nästan hela arbetsmarknaden kan arbetsgivare anställa vem de vill. Men i staten måste anställningsbeslut grundas på sakliga skäl. Den bäst lämpade ska få jobbet. Vem det är kan dock vara svårt att avgöra, och det finns kritik mot hur myndigheter hanterar sina rekryteringar.

Förtroendet för myndigheterna påverkar deras möjligheter att klara sitt uppdrag – och medarbetarnas arbetsmiljö. De senaste åren har en klyfta uppstått: högerväljare har lägre förtroende för statsförvaltningen än andra. Det är ett problem, menar både forskare och fackliga företrädare.

När myndigheterna måste betala allt mer för sina lokaler tvingas de i stället spara på annat – med personalnedskärningar och försämrad arbetsmiljö som följd. Nu ifrågasätts principerna bakom de statliga verksamheternas hyror på nytt.

Efter årtionden av Törnrosasömn har frågan om arbetstidsförkortning väckts till liv igen. Många fackförbund har fört fram krav på kortare arbetsveckor, under hårt tryck från medlemmarna. Men de har olika uppfattningar om hur en reform skulle kunna gå till.

Den gröna omställningen kommer att påverka arbetslivet i stor utsträckning. Vissa jobb kommer att förändras, andra kommer att försvinna och nya tillkomma. Svenska fackförbund anser att de har en viktig roll att spela i omställningen, men hur de tagit sig an den skiljer sig åt.

De senaste tio åren har aktivitetsbaserade kontor fått ett stort genomslag i statsförvaltningen. I dag har varannan myndighet anammat konceptet, visar en enkätundersökning som Publikt gjort. I flera fall har medarbetarnas dom varit hård.

Samtidigt som myndigheternas administration växt har assistenterna blivit färre. Det har ökat belastningen på chefer och medarbetare. Flera fackliga företrädare och forskare är kritiska till utvecklingen, men få tror att trenden kommer att vända.

Det har gått nästan 20 år sedan en ny modell för att sätta lön introducerades för STs medlemmar på myndigheterna: lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. I dag omfattas sju av tio myndighetsanställda av modellen. Men en del fackliga företrädare ifrågasätter den.

Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Men kunskapen om vilka åtgärder som gör det lättare att komma tillbaka i arbete är begränsad. Trots det ställer lagen höga krav på att arbetsgivare ska anpassa arbetet när en medarbetare drabbas.

För att skydda statlig verksamhet från säkerhetshot måste allt fler medarbetare underkasta sig en närgången granskning av sitt privatliv. För den som underkänns vid en säkerhetsprövning kan konsekvenserna bli stora. I värsta fall väntar en uppsägning – utan förklaring.

För de flesta tjänstemän är datorn och mobilen de viktigaste arbetsverktygen. Men den digitala arbetsmiljön har länge försummats, menar experter, och skyddsombud ser ett stort behov av att höja kompetensen på området.

Kriminella agerar för att bygga kontakter med statligt anställda, för ekonomisk vinning eller andra fördelar. Men de statstjänstemän som blir insiders har lite att vinna och mycket att förlora.

Det moderna arbetslivet och nya sätt att styra statsförvaltningen innebär en hård press på myndigheternas chefer. Många upplever att arbetsbördan och stressen ökat. Några statliga arbetsgivare har uppmärksammat problemen och arbetar nu för att ge cheferna bättre förutsättningar.

Kompetensbristen i staten är rekordstor, och vakanserna på myndigheterna leder till att arbetsbelastningen ökar. Samtidigt trissar kampen om de sökande upp ingångslönerna, vilket skapar missnöje hos andra anställda. Men konkurrensen om arbetskraft kan pressa arbetsgivare att se över löner och villkor för alla medarbetare.

Under pandemin lade statliga arbetsgivare betydligt mindre pengar på kompetensutveckling av personalen och många kurser blev digitala. Nu efterlyser fackliga företrädare nya satsningar på mer traditionella utbildningar. Samtidigt finns en oro för att ansvaret för kompetensutveckling i större utsträckning kommer att ligga på de anställda.