På djupet

Ingen kan svara på exakt hur mycket de statliga myndigheterna betalar för konsulter. Det står dock klart att det handlar om miljardbelopp varje år. En stor del går till it- och managementtjänster, men flera myndigheter har även börjat ta in konsulter för att sköta vanlig handläggning, vilket facket är kritiskt till.

Samtidigt som fack och arbetsgivare gör sig redo att förhandla fram nya löneavtal kommer rapporter om de högsta inflationssiffrorna på 30 år. Men ingen räknar med att lönerna ska hålla jämna steg med priserna. Fack, arbetsgivare och experter talar alla om vikten av att ta ansvar för landets ekonomi.

Kränkande särbehandling kan skapa stora problem på en arbetsplats och leda till allvarlig psykisk ohälsa för den som utsätts. Det förebyggande arbetet behöver bli bättre, anser såväl experter som fackligt förtroendevalda.

Riksdagens partier har vitt skilda uppfattningar i många frågor som rör anställda på statliga bolag och myndigheter. Det gäller exempelvis de bolagsanställdas meddelarfrihet, ansvaret för tjänstefel och möjligheten att avstå från att namnge handläggare i beslut.

När myndighetsanställda uttrycker sina åsikter i kontroversiella frågor som de arbetar med kan det väcka kritik. Yttrandefriheten är långtgående, anser experter, men frispråkiga medarbetare kan sätta principer på prov.

Det finns ett mål för andelen anställda med utländsk bakgrund i statsförvaltningen, men varken politiker eller experter tycker att det är tillräckligt för att uppnå mångfald.

Efter två år med hemarbete har vårt arbetsliv blivit mer digitaliserat och gränsöverskridande. Hybridarbetet innebär nya möjligheter att organisera jobbet – men även nya arbetsmiljörisker. Det ställer även krav på förändrade arbetsformer och ett annat slags ledarskap.

Kontoren är på väg att förändras – en process som påskyndats när många fått smak för distansarbete under pandemin. Statliga myndigheter planerar nu för hur arbetsplatserna ska anpassas till ett nytt arbetsliv.

Trots tal om en förändrad styrning med större tillit och mindre kontroll mäter flera stora myndigheter fortfarande medarbetarnas prestationer, något många upplever som stressande. Experter varnar för att kontrollerna kan leda till försämrad motivation.

När Sverige införde personnummer var det få som anade att de skulle bli centrala för det svenska välfärdsbygget. 75 år senare används de av hela den offentliga förvaltningen – och är inte lika kontroversiella som de en gång var.

Snart måste alla större arbetsgivare skaffa en intern visselblåsarfunktion dit anställda kan rapportera om missförhållanden. Den nya lagen ska skydda den som slår larm – men experter varnar för att den är krånglig och att statsanställdas meddelarskydd riskerar att hamna i skymundan.

Staten bör få en tyngre roll i samhället och ta över både skola och sjukvård, anser en majoritet av svenskarna. Även om få partier driver frågan om förstatligande är det flera som vill se en starkare statlig styrning.

Statliga myndigheter lägger hundratals miljoner kronor på utköp – trots uppmaningar om att vara restriktiva. Arbetsgivare anser att det går att motivera kostnaderna för att avsluta anställningar på detta sätt. Även för den anställde kan en uppgörelse vara en bra lösning i en svår situation, säger fackliga företrädare.

De flesta myndigheter använder tester i sina anställningsprocesser. Men värdet av dem är omtvistat, både bland rekryterare och experter. En psykolog menar att de säger mer än intervjuer, referenser och cv – en annan att de bästa testerna bara är ”något bättre än slumpen”.

När nya kolleger kommer in på högre löner än erfarna medarbetare uppstår irritation och oro. Fackliga företrädare försöker driva på för en mer rättvis lönebild – men upplever ofta att de kämpar i motvind.