Omstridd reform för arbetslösa
I Nederländerna har arbetsförmedlingens roll under 2000-talet reducerats till att enbart matcha arbetssökande mot lediga jobb. Utbildning och träning av de svagare på arbetsmarknaden sköts av privata omställningsföretag.
En anledning till att svenska beslutsfattare blickat mot Nederländernas arbetsmarknadspolitik är att landet har den lägsta arbetslösheten i Europa, 2,6 procent i augusti 2008.
– Det arbetsmarknadspolitiska systemet i Nederländerna i dag går ut på att få arbetslösa i arbete direkt, säger Fiona de Wilde.
Hon är chefstjänsteman på UWV, Utförandeinstitutet för arbetsmarknadsförsäkringar. Hennes kontor finns i en av de fyra väldiga byggnader i Sloterdijk – ett nytt kontorsområde i västra Amsterdam – som inrymmer den statliga myndigheten. UWV är en sammanslagning av ett antal stora myndigheter. Huvuduppgifterna är två: man sköter utbetalning och kontroll av understöd vid arbetslöshet, sjukdom och handikapp samt upphandlar utbildning och rehabilitering med syfte att få människor i arbete.
Arbetslösa sorteras in i olika grupper
Fiona de Wilde berättar om de stora förändringar som den holländska arbetsförmedlingen genomgått sedan lagstiftningen ändrades 1999.
Den som blir arbetslös kommer först i kontakt med den statliga myndigheten CWI, Centrum för arbete och inkomst, som är den myndighet som närmast motsvarar den svenska arbetsförmedlingen. De som bedöms kunna söka jobb direkt stannar där medan de som behöver olika former av stöd förs vidare till UWV. Även de som inte fått jobb efter sex månader förs över från CWI till UWV. Personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden slussar CWI vidare till kommunerna.
– Varje klient som kommer till oss måste möta en jobbcoach som gör en grundlig intervju och tar reda på den arbetssökandes tidigare yrkeserfarenheter och utbildningar. Utifrån intervjuerna kategoriserar sedan våra arbetsförmedlare klienterna och bestämmer vilket stöd som behövs, säger Fiona de Wilde.
UWV lägger ut arbetet med att stödja och utbilda de arbetssökande på privata företag. Lagen kräver upphandling till bästa pris med tillfredsställande kvalitet.
– Vi har två system. Antingen skriver UWV kontrakt med ett omställningsföretag eller så söker klienten själv upp ett omställningsföretag, säger Fiona de Wilde.
I det senare fallet utarbetar omställningsföretaget en individuell plan. Den ska godkännas av UWVs jobbcoach. Därefter upprättar UWV ett kontrakt mellan klienten, UWV och omställningsföretaget.
– Det är en fördel om klienten själv väljer omställningsföretag, eftersom han eller hon då tar mer ansvar för sin utbildning och troligtvis är mer motiverad och engagerad. Ungefär hälften av kontrakten tecknas på detta sätt, säger Fiona de Wilde.
Slåss om de arbetslösas gunst
I och med att klienten sedan 2004 själv kan välja omställningsföretag har antalet företag i branschen vuxit snabbt. I dag är de drygt 2 400.
Många före detta statligt anställda arbetsförmedlare har startat eget. Omställningsföretagen konkurrerar och en del av dem går ut i annonskampanjer för att locka de arbetslösa att välja just dem.
Ett bonussystem ska stimulera företagen att snabbare få de arbetslösa i jobb.
– Principen är »no cure, less pay«, det vill säga att om omställningsföretaget inte kan skaffa jobb åt klienterna så får de mindre betalt.
Vanligen får omställningsföretaget 60 procent av ersättningen direkt och 40 procent när klienten haft jobb i minst sex månader, men proportionerna kan variera, från 50–50 upp till 80–20 för grupper som är svårare att få ut på den traditionella arbetsmarknaden. Systemet innehåller också vissa tillägg, till exempel om företaget lyckas få en person i arbete snabbt.
Hur bra omställningsföretagen lyckas, råder det delade meningar om. Inte så bra ännu, säger Fiona de Wilde:
- Av 100 klienter får i genomsnitt 40 jobb, så än så länge märks ingen skillnad mot det gamla systemet i offentlig regi. Problemet är att omställningsföretagen har för dålig kontakt med marknaden. Därför funderar vi på att i framtiden skräddarsy utbildningar i samarbete med företag där klienterna sedan kan få anställning. Dessutom har vi fått mindre pengar, så vi måste prioritera hårdare.
Kritik mot systemet
Det finns en debatt i Nederländerna om de reformer som lett till en privat omställningsmarknad. Kritikerna anser att det är slöseri med statliga medel och att resultatet inte blir bättre än när arbetsmarknadsprojekten drevs i offentlig regi.
Debbie Ritsma, ombudsman för paraplyfacket CNV som organiserar de statligt anställda på UWV, är kluven.
– Å ena sidan tycker jag att utvecklingen är positiv sett ur de arbetslösas synvinkel, men samtidigt innebär förändringarna en stor press på våra medlemmar. De anställda på UWV ber om lugn och ro, säger Debbie Ritsma.
Men hon är medveten om att det är en from förhoppning. Redan till årsskiftet slås UWV samman med CWI till en organisation med 21 000 tjänstemän. Den ska bantas till 14 000 anställda till 2013. Var tredje jobb ska alltså bort.
– Det kommer inte att ske i en »big bang«, men de anställda ser kolleger försvinna och vet att nästa gång kan det bli deras tur. Det är klart att de oroar sig!
Hur ser facket på att före detta arbetsförmedlare startar eget i omställningsbranschen?
– Det är en politisk trend sedan ett par år tillbaka och på ett sätt är det en bra utveckling eftersom det nu finns en alternativ arbetsmarknad för arbetsförmedlare. Deras kunskaper är så specialiserade att det annars är svårt att hitta alternativa anställningar.
Debbie Ritsma är dock skeptisk till UWVs kontrakt med de minsta omställningsföretagen och hon anser också att övervakningen av företagen är otillräcklig.
– Kontrollen är inte bra, insynen måste bli bättre. Som det är nu måste vi tro på företagens siffror. Och jag tycker att många omställningsföretag begär för mycket pengar i förhållande till vad de utför. Vi måste ändå tänka på att det är skattebetalarnas pengar de använder, säger Debbie Ritsma.
Nederländsk arbetsförmedling
Den statliga arbetsförmedlingen i Nederländerna, CWI, Centrum voor Werk en Inkomen, fungerar som en renodlad mötesplats för arbetssökande och arbetsgivare. CWI arbetar bara med dem som kan söka jobb direkt. Det handlar om coachning av arbetslösa och matchning mot lediga jobb.
De arbetssökande som inte bedöms kunna söka jobb direkt förs över till statliga UWV, Uitvoeringsinstituut Werknemersverzekeringen, som tar hand om arbetslösa som behöver vidare stöd och utbildning. UWV upphandlar dessa tjänster av privata omställningsföretag.Till UWV kommer också de arbetssökande som inte fått jobb efter sex månader hos CWI.
Personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden slussar CWI vidare till kommunerna.
1 januari 2009 kommer UWV och CWI att slås samman. (CWI blir en del av UWV.) UWV är en myndighet som lyder under ministeriet för sociala frågor och sysselsättning.
