Omorganiserade, överkörda
En del anställda har knappt upptäckt att Migrationsverket organiserats om. Andra känner sig överkörda.–Omorganisationen gick tyvärr alldeles för fort. Det blev ingen tid för dialog mellan ledningen och de anställda, konstaterar huvudskyddsombud Anna-Lena Hansson.
Statskontoret har i flera år kritiserat Migrationsverket för brist på styrning, långa handläggningstider och för att inte hålla sin budget. Internt har det funnits missnöje mot regionindelningen, som ansetts ha skapat fem separata myndigheter.
När Janna Valik, med ett förflutet vid Migrationsverket, tillträdde som ny generaldirektör i mars 2004, tog hon direkt itu med uppgiften att skapa en effektiv och mer sammanhållen myndighet.
Arbetet bedrevs i partssammansatta grupper, men många anställda upplevde att informationen under tiden var bristfällig, berättar Anna-Lena Hansson.
Visste inte om planerna
En del anställda visste inte ens hur man tänkt organisera om myndigheten. Det man kände till var att det skulle bli någon form av verksamhetsområden. Hur det rent praktiskt skulle gå till och var folk skulle hamna, visste man inte. Några fick till exempel läsa på verksnätet att de fått en ny inplacering utan att någon talat med dem om detta.
När Anna-Lena Hansson ryktesvägen fick reda på att en del arbetskamrater mådde dåligt, gick hon ut med en direktfråga till 200 av sina arbetskamrater i hela landet och inom alla verksamhetsområden. Alla befattningar i organisationen var representerade.
Endast 30 svarade via e-post. Några var rädda att deras datorer skulle kontrolleras och hörde av sig på annat sätt.
–Jag kan inte säga att det endast är 30 personer som mår dåligt. Men jag kan naturligtvis heller inte påstå att hela organisationen gör det. I huvudsak handlar det om medarbetare som funnits på huvudkontoret och på regionkanslierna. Å andra sidan finns det personer på små enheter ute i landet som säger att de nästan inte märkt att det skett en omorganisation.
Kommentarer om omorganisationen:
o Den nya delegationsordningen har fråntagit medarbetarna deras handlingsutrymme.
o Det har blivit långt till ledningen. Direktkanalerna har försvunnit och byråkratin ökat.
o Man talade inte med oss inför omplaceringarna. Man har bollat med oss hur som helst.
o En del mellanchefer har farit väldigt illa, eftersom de inte vetat vart de ska vända sig.
o Klimatet har blivit obehagligt. En del chefer uppträder nedlåtande mot sina underordnade, som känner att de inte längre betraktas som självständigt tänkande individer.
o Man känner stor oro över att det sitter en »klick« i till exempel Stockholm, Göteborg eller Malmö och »smusslar« för sig själv, medan andra, som finns ute i landet, hålls utanför.
o Ingen frågar efter ens kompetens.
Hur reparera skadorna?
–Oavsett hur många det handlar om, så måste verksledningen ta signalerna på allvar – vilket den också gör, säger Anna-Lena Hansson.
När hon sammanställt svaren från sin lilla »undersökning«, presenterade hon den på verkssamverkan och blev senare även inbjuden till verksledningen för att i en och en halv timme diskutera det som framkommit. Det har också gått ut order i organisationen om att riskbedömningar ska vara gjorda till 1 juni.
Svårt göra riktig analys
–Det skulle naturligtvis ha gjorts i januari, innan den nya organisationen började gälla, påpekar Anna-Lena Hansson.
Man borde ha funderat på hur man ska säkerställa kontakterna mellan en verksamhetsledning och till exempel medarbetare som sitter i Boden eller Sundsvall. Hur ska man som arbetsgivare kunna ta ansvar för dem och se om de mår dåligt?
Inför omorganisationen tog Migrationsverket fram ett dokument om hur konsekvensanalyser ska göras. Tyvärr visste man då inte hur den nya organisationen skulle se ut, så det var väldigt svårt att göra någon riktig analys, konstaterar Anna-Lena Hansson.
Cheferna måste lyssna
–Det idealiska hade varit att kunna säga: Den nya organisationen ska vara formad 1 januari 2005, men låt oss vänta till 1 april innan vi börjar arbeta enligt den. Då hade vi fått tid att hitta våra olika roller.
Anna-Lena Hansson misstänker att det kommer att ta tid att återskapa förtroendet mellan ledningen och en del medarbetare.
–Varje enhetschef och verksamhetsområdeschef måste vara mycket tydligare än hittills och tala med och lyssna på sina medarbetare så att missförstånd kan rättas till. Är stämningen i organisationen dålig blir det heller ingen bra verksamhet.
Migrationsverkets nya organisation
Den 1 januari ersattes Migrationsverkets tidigare fem regioner med fem verksamhetsområden: Asyl, Besök och bosättning, Medborgarskap, Mottagningsplanering och tillsyn samt Förvaltning och internationella frågor.
Arbetet inom varje verksamhetsområde leds av en verksamhetschef, som är gemensam för hela landet.
Detta innebär att anställda kan tillhöra en enhet, men sitta spridda över hela landet. Man kan till exempel ha en chef som sitter i Norrköping, Stockholm eller Malmö, medan man själv sitter i Sundsvall eller Göteborg.
Sammanlagt 3 300 anställda berörs av nyordningen.
