Oenighet kring diagnos
Att man kan bli sjuk av stress är det få som ifrågasätter. Men experterna tvistar om vilken diagnos som ska användas. Oenigheten kan försämra chanserna för den som anmält psykisk utmattning som arbetsskada.
För tio år sedan talades det mycket om utbrändhet. Det var den svenska översättningen av engelskans »burn out syndrome«. Diagnosen hamnade snabbt i vanrykte. 2003 fastställde Socialstyrelsen diagnosen utmattningssyndrom. Men den är också omstridd.
Professor emeritus Peter Westerholm och tre kolleger gjorde i mitten av 2000-talet en genomgång av forskningen om psykiska arbetsskador utan att ta med utmattningssyndrom. Texten som kom 2008 fungerar som handbok för arbetsskadehandläggarna på Försäkringskassan.
Ville ha mer forskning
Med höga kvalitetskrav hittade de fyra experterna 28 studier som höll måttet.
»Till vår överraskning fann vi att materialet efter sovring var knapphändigt. Det behövs mera forskning om man vill vidhålla kravet på vetenskapliga bedömningar av orsakssamband i arbetsskadeutredningar« skriver Peter Westerholm, som föredrar att svara skriftligt på frågorna från ST Press.
»Vi kunde dock dra slutsatsen att höga arbetskrav och bristande socialt stöd var effektiva skadefaktorer för psykisk depression och ångesttillstånd. Bevisstyrkan graderade vi som övertygande men måttlig«, fortsätter Peter Westerholm.
Diagnosen utmattningssyndrom gick professorerna däremot inte närmare in på. Trots att den står för en betydande andel av alla anmälda psykiska arbetsskador.
Anledningen var att de »fann den svår att avgränsa mot tillstånd av depression«.
En uppdatering av rapporten pågår just nu och kan bli klar till hösten.
Försäkringskassan har sedan några år tillbaka kraftsamlat för att förbättra handläggningen. Klas Berlin, försäkringsmedicinsk koordinator på Försäkringskassan, säger att myndigheten ordnat särskild utbildning kring Peter Westerholms skrift.
Han tror att begreppsförbistringen kring utmattningsdiagnoserna kan ligga de försäkrade i fatet. Men det är inte meningen att det ska vara så.
– Våra utredare och psykiatriker tittar på hela bilden. Utmattningssyndrom har nog tidigare betraktats som en ickediagnos. Men att hög arbetsbelastning kan ge psykisk ohälsa tror inte jag att det råder några delade meningar om längre. Därför är inte diagnosen helt avgörande för chanserna att få en skada godkänd, säger han.
Klas Berlin betonar att Försäkringskassan är en myndighet och som sådan bär det yttersta ansvaret för att ett ärende blir ordentligt utrett.
– Vi ska utreda varje ärende så objektivt som möjligt och ta fram det som talar för och det som talar emot.
Knepigt att bevisa
Kunskapsläget kring de psykiska arbetsskadorna är knappast glasklart, medger Klas Berlin.
– Det är bland det knepigaste som finns att bevisa. En del tycker att de här skadorna aldrig borde ha införts i systemet. Man kan ana lagstiftarens vånda med tanke på de undantag som finns.
Vad han syftar på är att arbetsskadeförsäkringen inte ersätter skador som den anställde dragit på sig som en följd av företagsnedläggning, bristande uppskattning eller vantrivsel.
