Nya vill förhandla själva
– Jag vill absolut inte att facket löneförhandlar för mig. Om de gjorde det skulle jag gå ur! säger Pia Edström, assistent på Svenska Kraftnät.
Pia Edström arbetade i privata företag innan hon kom till affärsverket Svenska Kraftnät för ett par år sedan. För henne kändes det inte främmande när facket föreslog att var och en skulle löneförhandla för sig själv. Det hade hon alltid gjort.
– Men här har jag fått mer möjligheter än på tidigare arbetsplatser att få utbildning i hur man för lönesamtal. Jag har också använt mig av det material som facket tog fram, något sådant har jag inte sett förr.
Verket har de senaste åren rekryterat ett antal unga människor från näringslivet.
– De har tyckt att våra kollektiva löneförhandlingar var lite mossiga, säger ST-ordförande Lisa Björkling.
Det visade sig emellertid att även de flesta andra medlemmarna var beredda att pröva lönesättningssamtal.
Ett skäl till att ST ställde frågan var att Sacomedlemmarna på arbetsplatsen genomfört individuella förhandlingar året innan. Både fack och arbetsgivare var missnöjda med hur dessa genomfördes, och ett 30-tal Sacomedlemmar fick dras i kollektiva förhandlingar i efterhand – men löneutfallet blev bättre än i ST-kollektivet.
Det möjligen paradoxala resultatet blev att Saco hoppade av lönesättningssamtalen samtidigt som ST hoppade på.
Parterna kom överens om hur lönesättningssamtalen skulle gå till, och förberedde sig sedan var för sig. ST ordnade en konferens för medlemmarna och tog fram material. Ungefär hälften av medlemmarna tog del på något sätt.
Det var också överenskommet att medlemmar som inte var nöjda med samtalen kunde begära hjälp av facket efteråt, vilket ett tiotal gjorde.
– I flera fall var det samtalen som sådana som inte fungerade. Vi fick gå till arbetsgivaren och tala om att det fanns chefer som inte kunde föra samtal, berättar Lisa Björkling.
– Men det är lika viktigt att medlemmen är förberedd. En del lade inte ned så mycket energi på det, och då är det inte så lätt.
Inga konkreta bud skulle ges på lönesättningssamtalen, bara en ungefärlig placering inom rådande lönespann. Enligt Lisa Björkling var det arbetsgivaren som ville ha det så.
– Det var en ny sits för cheferna. Man sköt inte ut ansvaret helt, de var rädda att det skulle skena iväg.
Den begränsningen har fått kritik, och på det senaste årsmötet beslutades att kommande lönesättningssamtal ska innehålla krontal.
Det fanns ingen gemensam mall för vad man skulle ta upp i samtalen. Vissa enheter gjorde egna mallar, andra hade inga alls.
– Vi pratade om gångbarhet på arbetsmarknaden, och man är ju 50+, säger Chatarina Lejdström, som är besviken på resultatet.
Samtalet var ändå i huvudsak bra, tycker hon, och hon trodde att det skulle ge mer i utfallet.
– Men tyvärr handlade det om examen på papper. Jag är handläggare på mark- och tillståndsfrågor, men min gamla sekreterartjänst ligger mig i fatet. Har man kommit in fel ligger man kvar där.
– Både nu och tidigare är det företaget som bestämmer, säger Lars Sjölander, som också tror att lönerna styrs av hur skicklig man är på att föra samtalet.
Chatarina Lejdström menar att det kan vara skillnad på hur kvinnor och män pratar för sig.
– Ja, det är fortfarande en skillnad, killar tar för sig på ett annat sätt, anser Pia Edström. Men facket har inte skött det bättre för kvinnorna. Det gäller att lära sig hur man gör.
I snitt blev utfallet 4,5 procent. Rensat från några chefer och specialsatsningar fick ”vanliga” medlemmar i snitt 4,1 procent, vilket Lisa Björkling tycker att man får vara ganska tillfreds med.
– Men Saco fick lika högt, och det var vi inte nöjda med. De får ju ut mer i pengar på grund av deras högre lönegenomsnitt.
Inför kommande löneomgång har några medlemmar sagt att de inte vill förhandla själva. Facket har inte tagit ställning till om det ska vara frivilligt denna gång, men Lisa Björklings uppfattning är att facket ska kunna förhandla för dessa medlemmar.
I övrigt blir fackets roll att vara rådgivare och bollplank inför lönesättningssamtalen och att hjälpa till med statistik.
– För många människor är det förhållandet att facket förhandlar om lönen den viktigaste anledningen att vara med, konstaterar hon. Just därför är det så viktigt att jobba med en bra process.
– Men facket ska också vara med i det första stadiet före lönesättningssamtalen: gå igenom lönebilden, plocka upp gamla surdegar och titta på marknadsförändringar. Min förhoppning är att vi kan lägga mycket krut på den delen. Då blir det en vits att vara med i facket.
