När blir du nöjd med frisknärvaron, Ann-Marie?
Ann-Marie Korpe är en eldsjäl för friskvård på Kronofogdemyndigheten i Västra Götaland. Här går alla i hälsoutbildning och frisknärvarokurvan stiger i höjden.
Hur är det att bli utnämnd till eldsjäl?
– Att vara eldsjäl innebär för mig att ha intresse för ett ämne och vara den drivande personen. Att få ner stress och antalet långtidssjukskrivningar är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod. Men organisationen vill se snabba resultat och gör uppföljningar var fjärde månad.
Vad innebär frisknärvaroprojektet?
– Det handlar om att hitta rätt förutsättningar i organisationen, inte om punktinsatser. Jag försöker bygga in detta i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– Målet är att 2005 ska frisktalet ha gått upp till minst 78 procent, medarbetarnas stressupplevelse ska ha minskat och långtidssjukfrånvaron halverats.
– Vi arbetar med fem delar: Ledningsgrupperna kommer att få hälsobokslut för respektive sektion inom myndigheten. Cheferna får utbildning för att uppfatta stresssignaler. Alla 380 medarbetarna får hälsoutbildning. Långtidssjukskrivna får stödsamtal. Äldre medarbetare ska jag börja arbeta med. Målet är att de ska orka vara kvar till 65 år.
Vem kom på idén med hälsoutbildning?
– Det var jag och företagshälsovården. Jag ville ändra på fokus och kalla det hälsoutbildning, för då tittar man både på vad som är bra och dåligt och identifierar hälsan.
Vad ingår i utbildningen?
– Tre träffar hålls per grupp. Vi börjar med gruppens stress och fortsätter med individens hälsoperspektiv. Tredje träffen går vi igenom handlingsplaner, har dialog med chefen om hur stress kan påverkas och beslutar om åtgärder eller aktiviteter. Mellan träffarna arbetar gruppen med sin handlingsplan och läser stressteori.
Vilket gensvar har du fått från medarbetarna?
– Senaste året har stressiffran gått ner ganska kraftigt där vi haft hälsoutbildning. Det känns jätteroligt! Även sjukstatistiken går nedåt. Delvis beror det på vårt sätt att arbeta med långtidssjuka – chefen ska ringa inom fyra dagar och ha kontakt under hela sjukdomsperioden, men även medarbetarna ska ha kontakt med den sjuka.
Hur arbetar du med projektet?
– Det tar ungefär hälften av min arbetstid. Tidigare kände jag mig väldigt ensam men sedan några år ingår jag i ett partssammansatt nätverk på Utvecklingsrådet.
– De fackliga representanterna har förklarat för mig att jag inte kan nå medarbetarna enbart genom personaltidningen. Jag måste ge mig ut på myndighetens sektioner och berätta om projektet. Numera försöker jag delta när varje utbildning börjar.
Vad är det roligaste, det bästa med frisknärvaroprojektet?
– Jag gillar projektet som arbetsform, jag gillar gnetandet, långsiktigheten och att ha med folk att göra. Min favoritdel, som jag börjat med nu, är att få de äldre att orka arbeta till 65 år. Kan jag lösa den problematiken har jag gjort något bra!
