Mötena som ska påverka besluten
Alla fackförbund vill påverka politiken – även ST. Publikt följde med när förbundets ordförande Britta Lejon uppvaktade riksdagsledamöter om arbetsmiljön på Migrationsverket. »Det är vårt ansvar att försäkra oss om att de har informationen«, säger hon.
Alla riktar sina blickar mot Britta Lejon. ST har önskat sig ett möte med socialdemokraterna i riksdagens socialförsäkringsutskott och nu är det förbundsordföranden som har ordet. Genom fönstren kan man höra sorlet från turisterna på Storkyrkobrinken utanför. Utskottsledamöterna har tagit emot ST i mötesrummet Lejonkulan i den socialdemokratiska riksdagsgruppens lokaler i Gamla Stan i Stockholm.
– Tack för att ni vill lyssna på våra medlemmar. Det är deras bild vi vill framföra till er i dag, säger Britta Lejon.
Ämnet för dagen är det krisartade läget på Migrationsverket. Bemanningen och organisationen är dimensionerad för att ta emot 1 500 flyktingar i veckan, säger Britta Lejon.
– Men nu kommer det mångdubbelt flera sedan några veckor tillbaka.
Utskottsledamöterna runt bordet lyssnar utan att ställa frågor.
– Bemanningen har fördubblats på två och ett halvt år. Man har gått från normal kontorsarbetstid till skiftgång. I delar av verksamheten kan man komma att utöka till treskift relativt snart.
Britta Lejon berättar om den ansträngda arbetsmiljön, om arbetsbelastningen och sjukfrånvaron som har ökat och riskerar att öka ännu mer. Hon redogör för hot, våld och trakasserier.
– Antalet anmälningar har fördubblats bara i år. Det handlar både om självmordshot från människor i en utsatt situation och om främlingsfientliga uttryck.
Utskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli, S, satt tills helt nyligen i Migrationsverkets insynsråd. Han känner väl till den situation myndigheten har att hantera. Ändå tycker han att mötet med Britta Lejon är viktigt.
– Vi får så att säga STs stämpel på den samlade bedömningen i en viktig och aktuell fråga. Det är en tydlig larmrapport.
Efter mötet kommer Fredrik Lundh Sammeli att träffa både den politiska staben på justitiedepartementet och Migrationsverkets generaldirektör.
– STs besök blir en bit i ett stort pussel som utskottet lägger, säger han.
Efter besöket är Britta Lejon nöjd. Hon har fått möjlighet att föra fram STs förväntningar på riksdag och regering: att Migrationsverket får tillräckligt med resurser och att allt görs för att andra aktörer – Polisen, kommunerna, civilsamhället – ska kunna avlasta myndigheten.
– Det är vårt ansvar att försäkra oss om att beslutsfattarna har informationen. Det är viktigt att få kvitto på det. Vi ville förmedla vår oro och sända budskapet att det här är för stort för Migrationsverket att klara av själva. Alla aktörer måste hjälpas åt.
I dag försöker de flesta fackförbund att precis som ST påverka politiska beslut genom kontakter med makthavare.
I sin tidigare tjänst som tillförordnad samhällspolitisk chef på Jusek jobbade Camilla Björkman med just detta.
I dag är hon konsult på PR-byrån Westander, och från sitt nuvarande perspektiv konstaterar hon att fackförbunden generellt sett är bra på att upprätthålla kontakten med beslutsfattare.
– Fackförbunden jobbar på mycket i det fördolda och påverkar beslut. Men man berättar det inte tillräckligt tydligt för medlemmarna. Man glömmer bort att framställa sig som medlemmarnas megafon, säger hon.
Efter besöket hos ledamöterna i socialförsäkringsutskottet lägger ST ut ett foto på Facebook där Britta Lejon och Fredrik Lundh Sammeli står bredvid varandra. Camilla Björkman konstaterar att det är ett bra exempel på hur man kan arbeta.
Sociala medier kan vara ett kraftfullt verktyg för att visa medlemmarna att deras fack för deras talan, framhåller hon.
Men ska påverkansarbetet gentemot politikerna bli riktigt effektivt måste uppvaktningarna kombineras med opinionsbildning, menar Camilla Björkman. Hon tycker att fackförbunden, som sitter på mycket kunskap, borde delta mer i samhällsdebatten.
– De skulle kunna vara en stark röst, men vi tycker att de är ganska tysta. Ombudsmännen har stenkoll på medlemmarnas villkor. Utredarna tar fram stora rapporter som inte sällan innehåller nyhetsvärde. Med tanke på det borde fackförbunden kunna använda media som hävstång, säger hon.
När ST nyligen släppte en rapport som kritiserade de statliga bolagens medlemskap i Svenskt Näringsliv intervjuades Britta Lejon av Arbetet och Dagens Industri. Men hon avvisar inte Camilla Björkmans kritik, utan
säger att hon förstås gärna skulle vilja att ST hördes och syntes mer.
– Vi jobbar på det. Både inom ST och TCO. Ett exempel är att vi tillsammans med de övriga TCO-förbunden nyligen startat en tankesmedja.
Allmänheten märker nog inte så mycket av STs påverkansarbete gentemot beslutsfattare, gissar Britta Lejon. Men att träffa många olika politiker är viktigt, anser hon.Själv lägger Britta Lejon åtminstone halva sin tid på påverkansarbetet, säger hon. Det handlar om att förbereda och genomföra påverkansmöten eller seminarier i en mängd olika frågor.
Ett exempel är visstidsanställningarna. ST har, tillsammans med övriga TCO, kämpat för att lagen ska begränsa arbetsgivares möjlighet att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra. De har träffat både ministrar och andra partiföreträdare.
En annan aktuell fråga är frihandelsavtalet TTIP, som EU och USA förhandlar fram. I samarbete med fem andra fackförbund, Vision, SSR, Seko, Kommunal och Vårdförbundet, har ST bland annat uppvaktat Europaparlamentariker för att förklara att frihandelsavtalet inte får skydda privata bolags investeringar på ett sådant sätt att det blockerar demokratiska beslut på nationell nivå.
Påverkansarbetet är svårt att utvärdera, medger Britta Lejon. Men hon är ändå övertygad om att STs aktiviteter kan ha betydelse för de politiska besluten. Hon nämner hur ST under förra mandatperioden träffade nästan alla riksdagspartier för att förklara varför förbundet anser att det är en dålig idé att göra statliga universitet till stiftelser. Till slut valde den borgerliga regeringen att lägga förslaget på is.
– Visst är STs röst bara en bland många andra. Det går inte att säga exakt hur framgångsrika vi är. Jag inbillar mig inte att vi avgjorde frågan om universitetens associationsform. Det fanns väldigt många andra som uppvaktade riksdagspartierna i samma fråga, inte minst lärosätena. Men jag är övertygad om att det var viktigt att vi var aktiva.
Beslutsfattarna lyssnar på sin omvärld, menar Britta Lejon.
– Och då vet jag att det har betydelse om många röster från olika håll säger samma sak. ST ska alltså inte överdriva sin betydelse, men inte heller underskatta den.
Påverkansarbetet kan också ta sikte på enskilda statliga arbetsgivare. Ett aktuellt exempel är hur ST-avdelningen inom Skatteverket arbetat för att rädda ett antal kontor som myndigheten planerat att lägga ned. Britta Lejon menar att förbundet behöver avdelningarna mer och mer i påverkansarbetet.
– När avdelningarna aktiveras får förbundet tillgång till väldigt mycket sakkunskap. Vi har en förtrogenhet med staten som beslutsapparat, vilket ger ett kunskapsförsteg framför många andra förbund inom TCO-familjen.
Så länge Sverige har varit en demokrati har samhällets intresseorganisationer bidragit i den politiska processen. Fram till 1990-talet var utbytet av idéer och kunskap i många fall formaliserat och öppet. Intresseorganisationerna deltog ofta i utredningar och satt med exempelvis i myndighetsstyrelser.
I september sammanfattade statsvetaren Erik Lundberg forskningen på området i en rapport till 2014 års demokratiutredning. Han visar att det institutionaliserade deltagandet i beslutsprocesser har försvagats sedan 1980-talet. I stället har ett mer informellt påverkansarbete utanför de formella strukturerna blivit vanligare, det som ofta kallas för lobbying.
Lobbying är dock ett ord som många intresseorganisationer värjer sig mot. Det väcker obehagskänslor, tycker Britta Lejon.
– Jag vet inte, det låter som något som inte tål dagsljus. Jag säger hellre påverkansarbete. Vi framför aldrig budskap som vi inte kan stå för inför medlemmarna, säger hon.
Erik Lundberg säger att lobbying alltid funnits, men att det kan handla om en påverkan som medborgarna borde få större insyn i.
– Öppenhet är i sig ett demokratiskt värde som politiken bör kännetecknas av och sträva efter. Det finns ett värde i att beslut diskuteras offentligt.
Även om den informella lobbyingen sker bakom stängda dörrar är innehållet i samtalen oftast inga konstigheter, enligt Erik Lundberg.
– I de flesta fall handlar det om den dialog som behövs i ett demokratiskt samhälle, säger han.
Britta Lejon, som har varit både demokratiminister och riksdagsledamot, är inne på samma spår.
– Som beslutsfattare ska man utsätta sig för andras uppfattningar, lyssna på många röster. Det är vad demokratiskt beslutsfattande handlar om: att avväga olika åsikter och till slut forma något som man tror är det bästa.
Britta Lejon utgår från att andra intresseorganisationer, med en agenda som kanske går på tvärs emot vad ST står för, också gör sitt bästa för att få beslutsfattarnas öra.
Socialförsäkringsutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli är positivt inställd till att träffa organisationer av skilda slag. Varje vecka har han något eller några möten – det kan vara fackförbund, pensionärsorganisationer, försäkringsbolag eller patientorganisationer. Men det är ännu fler som skulle vilja träffa honom.
– Jag skulle kunna ha möten varje dag om jag hann, men måste säga nej eftersom arbetet i riksdagen tar sin tid.
Mötena ger honom viktig information från verkligheten, säger han.
– Jag välkomnar input som gör att jag kan fatta klokare beslut. De uppvaktande intresseorganisationerna hjälper mig att sortera i rapporter, utredningar och projekt. Dessutom bygger jag ett nätverk med intressanta människor som utmanar mina tankemönster, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Erik Lundberg skriver i sin rapport att en återkommande kritik mot informell lobbying är att den gynnar penningstarka organisationer, medan resurssvaga grupper har svårt att göra sin röst hörd.
Det är något Fredrik Lundh Sammeli är medveten om.
– För mig som politiker gäller det att se helheterna. Därför är det viktigt att även träffa sammanslutningar som visserligen är små men ändå kan ha nog så viktiga budskap.
En annan problematik som han lagt märke till är att lobbyingen professionaliserats – delvis i onödan, anser han själv.
– Det finns en föreställning om att vi politiker är så otillgängliga att man måste anlita en dyr pr-byrå för att nå fram. Men så är det inte alls.
Oftast räcker det med att lyfta luren eller skicka ett mejl, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Även Britta Lejon ser demokratiska problem med en utveckling där informella vägar för att påverka politiska beslut får större betydelse.
– Arbetet i de statliga myndighetsstyrelserna och utredningsväsendet var mer öppet förr. Dagens informella uppvaktningar sker mer ad hoc och utan insyn. Mötena protokollförs inte. De är inte schemalagda och utvärderas inte.
Utvecklingen hotar också kvaliteten på de politiska besluten, resonerar hon. Om alla aktörer ska ha lika goda förutsättningar att göra sin röst hörd, måste beslutsfattarna låta beslutsprocessen ta tid. Det är viktigt inte minst för de mindre resursstarka intresseorganisationerna som inte har möjlighet att springa på så många uppvaktningar, resonerar Britta Lejon.
– Jag tror beslut blir sämre om beslutsfattaren inte får med sig alla åsikter längs vägen. Det är lättare att missa argument i dag, upplever jag det som. Det är mer upp till oss om vi är där, om vi hänger på. Ett informellt system tar tid, något som inte alltid finns.
En plats som mer än någon annan symboliserar informellt politiskt påverkansarbete är Almedalsveckan i Visby. TCO erbjuder sedan flera år en gemensam samlingspunkt för medlemsförbunden som man kallar TCO-parken, en trädgård intill landshövdingens residens. På de två scenerna under vit tältduk ordnar ST och andra TCO-förbund seminarier, ofta med politiker som paneldeltagare. I år var ett av ämnena för STs programpunkter statlig service i hela landet, ett annat digitaliseringen av arbetslivet. Under ett seminarium om hur statlig verksamhet ska styras i framtiden deltog civilminister Ardalan Shekarabi.
Britta Lejon tycker att Almedalen ger förbundet möjligheter att få uppmärksamhet.
– Det är hög kvalitet på våra seminarier, för det mesta är det mycket folk på plats och vi lyckas föra fram våra frågor. Vi lyckas locka bra deltagare till våra paneldiskussioner och får en chans att avkräva dem besked i olika frågor, säger hon.
ST bevakar även vad som händer på andra organisationers arrangemang.
– Det är viktigt att jag eller någon från förbundsstyrelsen finns på plats och gör invändningar om det påstås saker som inte stämmer om oss eller arbetsvillkoren för våra medlemmar, säger hon.
Under Almedalsveckan har ST också stått värd för ett mingel med korvgrillning, där några av förbundets förtroendevalda och anställda vimlat med inbjudna politiker, myndighetschefer och opinionsbildare i den gotländska kvällssolen. En av avsikterna med arrangemanget är att bygga relationer som kan vara till nytta för framtiden.
Britta Lejon tycker dock inte att man ska överdriva betydelsen av personliga kontakter.
– I det långa loppet handlar det mer om att faktiskt ha något att komma med. Det gäller att ha kunskap om politikens förutsättningar så att man kan bli relevant hos beslutsfattarna. Om vi förstår att »oj, de har det här problemet« och vi sitter med en del av lösningen, då kan vi påverka, säger Britta Lejon.
Presidenten drack konjak i lobbyn
- »Påverkan i form av direktkontakter, antingen för att hindra att en fråga blir föremål för ett visst beslut eller tvärtom«. Så definierar statsvetaren Tommy Möller det mångbottnade begreppet.
- Ordet lobbying kan ha sitt ursprung i Storbritanniens parlament på 1600-talet. Allmänheten kunde möta politikerna i vestibulerna före och efter debatterna.
- Ordet lobbyist kan ha myntats av USAs president Ulysses S. Grant på 1870-talet. Han drack gärna konjak och rökte en cigarr i lobbyn på Washingtonhotellet Willard och blev då uppvaktad av människor som ville påverka politiken.