Missnöjet kvar två år efter »upproret«
Hos Kronofogden i Linköping har de flesta anställda lönesättande samtal. Nu väntar man på arbetsgivarens bud som enbart kan antas eller förkastas. Få har valt att låta facket förhandla.
För två år sedan berättade ST Press om »löneupproret« hos Kronofogden i Linköping, då kronoinspektörerna protesterade mot de låga lönerna. Så småningom fick de delvis rätt av sin dåvarande verkschef, Mats Sjöstrand på Skatteverket.
För att få veta vad som hänt sedan dess gjorde ST Press ett nytt besök. Förra gången fanns ingen tvekan om att man skulle uttala sig för tidningen. I dag är det helt annorlunda. Bortsett från två av STs arbetsplatsombud vill ingen tala annat än anonymt om årets lönerevision.
Lönen under rikssnittet
Missnöjet och uppgivenheten hänger i luften, både vad gäller lönerna och de lönesättande samtalen. De senare ger inte den enskilde medarbetaren något inflytande, utom i teorin, och lönerna är fortfarande för låga, anser man. Kritik riktas mot både ST och Jusek, som man inte anser kunnat göra något åt lönerna.
Medianlönen för kronoinspektörer i riket var vid årsskiftet 23 325 kronor i månaden mot 22 400 i Östergötland.
– Det förekommer en sorts »årligt reflekterande« kring individer, men de individuella lönerna är bestämda före det lönesättande samtalet, anser en av de närvarande.
– Vi får höra av arbetsgivaren att man »inte ska jämföra sin lön med andras, bara se till att man är nöjd med den egna lönen«, lyder en annan kommentar.
Väntar på löneförslag
Vid ST Press besök väntar man på arbetsgivarens löneförslag, som kommer i en avslutande del av det lönesättande samtalet. Det första, inledande samtalet är avverkat då teamledare och medarbetare fört en dialog kring medarbetarens duglighet, prestation, samarbetsförmåga och liknande.
I det avslutande samtalet lämnar teamledaren ett löneförslag. Om medarbetaren inte accepterar förslaget och låter facket förhandla, finns inte ursprungsbudet kvar, utan facket börjar förhandla från noll.
– Förra året lät jag facket förhandla men det blev ingen ändring jämfört med vad jag erbjudits i lönesättande samtal, säger en ST-medlem.
Till skillnad mot kollegerna tycker arbetsplatsombudet Susanne Karlsson att de lönesättande samtalen fungerar bra.
– Det är bra att få respons på hur man fungerar, säger hon. Jag tror att jag kan påverka min lön, om jag kan visa att jag har fått nya arbetsuppgifter. Men det beror också på vad som kommit fram vid tidigare lönesättande samtal.
Börje Sundberg, också arbetsplatsombud för ST, bekräftar att medlemmar lämnat ST för att de varit missnöjda med lönerna. Enligt honom har den fackliga aktiviteten gått ned också därför att arbetsgivaren och därmed ST omorganiserats.
Kronofogden är numera en egen myndighet och ST-medlemmarna vid kontoren i Linköping och Norrköping tillhör ST inom Kronofogden Västra sektionen.
Avstämning ska göras
Innan samtalen startar har fack – både avdelning och sektion – och arbetsgivare gjort det vanliga förberedelsearbetet med lönekartläggning och lönekriterier. Under nuvarande avtalsperiod har man tre revisionstidpunkter och tre lönesättande samtal och det finns en individgaranti.
– När årets lönerevision är klar – vi räknar med att nya löner betalas ut i maj – förutsätter ST att det görs en avstämning med arbetsgivaren. Vi kommer att gå igenom lönelistorna individ för individ och kolla mot lönekriterierna, säger STs sektionsordförande Marie Feuk.
Efter avtalsperioden kontrollerar facket att alla fått minst individgarantin och först då vet man avtalets utfall.
När det gäller kritiken mot de lönesättande samtalen förklarar Marie Feuk att medlemmarna kan välja mellan traditionell förhandling och lönesättande samtal. Hon betonar att det lönesättande samtalet är en dialog, inte en förhandling.
– Men få väljer traditionell facklig förhandling.
»Löneupproret« i Linköping
Våren 2006 protesterade kronoinspektörer i Linköping mot vad de ansåg vara för låga löner. De jämförde sig både med andra yrkesgrupper och med kolleger i andra kronofogdedistrikt. Genomsnittlig månadslön var då 20 678 kronor och den borde enligt de protesterande höjas till minst 25 000 kronor.
Protesten ledde till att dåvarande verkschefen Mats Sjöstrand, Skatteverket, besökte Linköping. Det blev lite extra pengar till Östergötland »för att öka lönespännvidden«. Ett fåtal personer fick del av pengarna men någon generell höjning av kronoinspektörernas löner blev det inte.
