Lokala löner börjar ta form
Allt fler lokala fack söker stöd från STs kansli när arbetsgivaren inte vill göra lönekartläggningar eller tala om lönekriterier och lönestruktur. Facket har fått ett tydligare inflytande i löneprocessen, anser STs tidigare förhandlingschef Johan Tengblad.
Just nu sitter tusentals förtroendevalda inom ST i lokala löneförhandlingar på myndigheterna. Först ska de komma överens med sina motparter om hur löneläget faktiskt ser ut, vilken lönestruktur man bör ha och hur man ska komma dit.
Parterna ska också enas om kriterier för den individuella lönesättningen och tidpunkter för lönehöjningarna – lönerevisioner – samt välja förhandlingsordning: kollektiva förhandlingar eller lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Först därefter ska man diskutera löneutrymmet, och sedan följer själva förhandlingen.
Ramavtal på verksnivå
På en del myndigheter sätts lönerna längre ned i organisationen, på »lokal-lokal« nivå. På Vägverket, exempelvis, har ST-avdelningen avtalat med verksledningen om ramarna, och nu arbetar sektionerna på olika håll i landet med lönekartläggningar och förhandlingar.
Alla går i sin takt, och ST har som fackförbund ingen samlad bild av läget i de lokala förhandlingarna. Det finns inget krav på sektioner och avdelningar att vidarebefordra sina avtal till ST, och inte alla gör det. Hittills har STs förhandlingschef Helene Bergstedt fått in femton lokala avtal. En del av dessa är enbart ramavtal, med tidsplan och tidpunkter för lönerevision.
– Många diskuterar andra tidpunkter och antal tillfällen för lönerevision än det centrala avtalets. Vissa har bara två tillfällen i stället för tre, och en del flyttar fram den andra lönerevisionen från oktober 2008 till januari 2009.
Nivån i de färdiga avtal som förbundet har kännedom om varierar, några har fått ut mer än »golvet« i det centrala avtalet.
– Men vi har ännu inte analyserat om det beror på att man slagit ihop revisionstillfällen.
Engångsbelopp populärt
Enligt en ovanlig klausul i det senaste centrala avtalet kunde de lokala parterna komma överens om ett engångsbelopp på 3 600 kronor per anställd, mot att tidpunkten för första lönehöjning sköts upp från oktober 2007 till januari 2008. Hur det gick med det vet förbundet mer om, genom en enkät till avdelningarna. Enkäten gick ut ut till 152 avdelningar, sektioner och klubbar som är lokal part. Av dem svarade 127.
Svaren visar att engångsbeloppet varit populärt, 85 procent av de lokala facken har valt det. Vid nästan hälften av de myndigheterna har även medlemmar i Saco-förbund fått ett engångsbelopp, trots att det ingår enbart i STs centrala avtal. Vid ännu något fler arbetsplatser, 53 procent, fick anställda som står utanför facket del av engångsbeloppet. På fyra myndigheter har oorganiserade fått mer än ST-medlemmarna.
– Det är klart att det förvånar medlemmarna om oorganiserade får ett större engångsbelopp. Jag hade inte heller räknat med att Saco-medlemmar skulle få mer. Men enkätsvaren visar att detta inte hade den stora omfattning vi befarade när vi först hörde talas om att det förekom, säger Helene Bergstedt.
Hon framhåller att engångsbelopp inte är något att sträva efter i sig, eftersom de inte höjer lönenivån.
– Det har också varit mycket strul och tidskrävande diskussioner om hanteringen.
Kontakter med ST centralt
De senaste avtalsrörelserna har ST fäst stor vikt vid att de lokala parterna ska vara överens om lönebild och lönekriterier innan man börjar »prata pengar«. I början vägrade en del arbetsgivare, vilket ledde till att förbundet 2002 hotade att inte skriva under det centrala avtalet. Enligt STs förre förhandlingschef Johan Tengblad kvarstår problemet, om än i mindre omfattning än förr.
– Det har inte fått det genomslag vi hoppades 2002, och därför tog vi upp frågan om fackligt inflytande denna gång.
I det nya avtalet står att lokala fack och arbetsgivare kan vända sig till sina centrala organisationer om man inte kommer överens om lönebildningen.
– Och redan nu märker vi att fler lokala fack tar kontakt med oss på kansliet än vad man gjort i tidigare avtalsrörelser, säger Johan Tengblad. Ett problem har varit att arbetsgivare villkorar arbetet med lönebildningen med införande av lönesättande samtal, eller med att ta upp utrymmesfrågor.
Starkare fackligt inflytande
Lönesättande samtal innebär att en anställd sluter ett enskilt löneavtal med chefen utan att facket förhandlar. Det infördes som en möjlig förhandlingsmodell i avtalet 2004, men då rekommenderade ST sina lokala fack att inte använda modellen.
I år säger ST inte nej längre. Ett skäl till det är enligt Johan Tengblad att det fackliga inflytandet stärkts, dels genom parternas nya möjlighet att vända sig till sina centrala organisationer, dels genom att parterna ska göra en avstämning av löneläget i efterhand.
– Vi vill i och för sig inte att avstämningen ska medföra ändringar i lönerna, det ska snarare vara en säkerhet. Alla skärper sig om man vet att resultatet kommer att granskas efteråt.
Ett annat skäl är att enskilda avtal är lika säkra för den anställde som kollektivt framförhandlade löner, vilket framkommit i en arbetsrättslig analys som ST låtit göra. Arbetsgivaren kan alltså inte ensidigt ändra överenskommelsen i efterhand.
Johan Tengblad bedömer att alltfler lokala fack kommer att välja lönesättande samtal eller en variant där facken i efterhand bekräftar lönerna i ett kollektivavtal.
– Under den här avtalsperioden blir det kanske hälften som har någon form av samtal där man sätter lön, tror han.
Fakta förhandlingar
- Centralt avtal: Avtalet om löner för de statliga myndigheterna gäller 1 oktober 2007–30 september 2010. Utfallet ska bli minst 10,2 procent under perioden.
- Lokal förhandling: Arbetsgivaren och lokala facket förhandlar på traditionellt vis om lönerna.
- Lönesättande samtal: Chef och medarbetare kommer överens om den nya lönen. Kan de inte enas avgörs lönen i en traditionell lokal förhandling. Parterna kan i efterhand kontrollera att de beslutade lönekriterierna följts.
- Läs mer på webben: På STs hemsida st.org finns allt värt att veta om avtalsrörelsen. Gå till fliken »För medlemmar« och klicka på »Din lön«.
