Ministern stolt över budgetsatsning

Dagen för regeringsombildningen, Centerpartiets dag, klämmer arbetsmarknadsminister Hillevi Engström in 25 minuters intervju. Det moderata statsrådet tar emot i en av de stora vinterträdgårdarna i departementets lokaler, inrymda i Postens gamla huvudkontor. Hon tvekar inte på frågan om vad som är viktigast för att bemöta den ökande arbetslösheten.

– På lång sikt en förbättrad skola så att ungdomar får en grund att stå på. Men på kort sikt att de arbetslösa får ett bättre stöd från Arbetsförmedlingen i form av mer kontakter med förmedlaren. Det handlar mycket om att stärka individen, att se möjligheterna och förtjänsterna, om att peppa individen.

Bara var åttonde heltidsarbetslös får ut 80 procent av inkomsten från a-kassan. När ska regeringen göra något åt det?

– Det kan jag faktiskt inte säga i dag. Vi har ju sagt att vi ska se över taket. Men när och hur och på vilken nivå det ska ligga är en balansfråga. Hur mycket resurser ska satsas på arbetsmarknadspolitiken och på ersättningssystemen och hur mycket på drivkrafterna till arbete?

Hillevi Engström anser att frågan om a-kassans tak inte går att isolera från problemet att många står utanför försäkringen.

– Obligatorisk a-kassa är en del av det som socialförsäkringsutredningen utreder just nu.

Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin har fått mycket kritik. Är det något du tar till dig?

– Ja, jag har varit ute och rest mycket det senaste året och sett på egen hand hur det fungerar. Det vi åtgärdar nu är mer aktivitet i garantiprogrammen. Nu är det sju av tio som lämnar jobb- och utvecklingsgarantin innan sysselsättningsfasen, fas 3. Men vi vill ju minska inflödet och öka utflödet.

Men vad säger du till dem i fas 3 som upplever att de har meningslösa arbetsuppgifter?

– Ingenting får upplevas som meningslöst. Vi ska inte ha en politik där personer gör saker som inte leder till att de kommer närmare arbetsmarknaden. Jag har hela tiden varit tydlig med att om man inte är nöjd med sin anvisade plats måste man tala om det för arbetsförmedlaren så att man får chansen att byta.

»Majoritet nöjda med fas 3«

Hillevi Engström har tagit till sig Arbetsförmedlingens enkätundersökning med deltagare i fas 3 som presenterades i augusti. Åtta av tio anser att uppgifterna är meningsfulla. Tre av fyra är helt eller delvis nöjda med sin plats.

– Det är en klar majoritet som är nöjda. Men det är inte tillräckligt bra förrän alla upplever det som meningsfullt och får vara på ett ställe där det går att skaffa sig ett bra nätverk och bli stärkt som individ.

Etableringsreformen för nyanlända invandrare har också kritiserats. Arbetsförmedlare hävdar att de inte hinner med själva förmedlingen eftersom de har så många sociala uppgifter och så mycket byråkrati som stjäl tiden. Vad säger du om det?

– Jag tycker principen är viktig, att nyanlända nu får närmare kontakter med förmedlingen och arbetsmarknaden mycket tidigare än vad de fick i det gamla systemet. Men det har gått för lite tid för att utvärdera, tycker jag. Alla nya reformer innebär nya blanketter, nya arbetsuppgifter. Det är en inkörningsperiod, det får man ha respekt för.

Utfallet av reformen efter ett halvår var att ett femtiotal av fyratusen nyanlända hade fått jobb. Blev du överraskad?

– Jag tycker nog att det är för tidigt att dra några slutsatser och det kommer en ny utvärdering nästa år. Reformen är i grunden bra eftersom det är viktigt att de som kommer till Sverige får ett likartat bemötande. Det är klart att det är en ny roll för Arbetsförmedlingen och jag har stor respekt för att den är svår, men den är också viktig. Jag tror att förmedlarna är bättre på att lotsa människor in på arbetsmarknaden än vad socialtjänsten är.

Arbetsmiljön på Arbetsförmedlingen är fortfarande väldigt pressad, enligt ST-avdelningen. Vad ska du göra åt det?

– En viktig del är att vi höjer förvaltningsanslaget nästa år. Det innebär att man får mer resurser. Sedan poängterar jag, för alla myndighetschefer inom mitt ansvarsområde, vikten av ett bra arbetsmiljöarbete. Våra tjänstemän ska känna att de har stöd och får hjälp.

Men vad är din uppfattning om läget just nu?

– Det är att generaldirektören tar de här frågorna på stort allvar. Och att man har en plan för bättre kontakter med skyddsombud, fackliga företrädare och personal. Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, men man lyckas aldrig om man inte har en bra samverkan och personalen med sig. Under våren pratade jag med STs företrädare om arbetsmiljön. Därefter har jag inte fått någon ny propå från dem. Om något skulle vara alldeles bort i tok skulle de höra av sig till mig. Jag har inte fått några sådana signaler.

Förväntningarna på vad Arbetsförmedlingen ska åstadkomma är högt ställda. Väger ni in arbetsbelastning när ni bestämmer anslaget?

– Ytterst är det en operativ fråga hur man ska arbeta. Vi talar om vad som ska utföras, men inte hur det ska gå till. Det är en ledningsfråga att faktiskt ha en rimlig arbetsbelastning, inkluderande ledarskap och täta kontakter med medarbetarna. Vi ger resurser till förbättring av IT-system. Om de inte fungerar kan det leda till stress.

 Förutom stressen påverkas arbetsförmedlarna av nya arbetsuppgifter och nya grupper: både de nyanlända och de som är utförsäkrade. Fler möten med förtvivlade människor har lett till att hot och våldssituationer blivit vanligare.

– Återigen, jag tror det behövs ett genuint bra ledarskap eftersom arbetslivet förändras. Det finns inget yrke som är detsamma som det var för 10–15 år sedan. Det kommer nya arbetsuppgifter och andra försvinner, man måste hitta nya rutiner och ett gott ledarskap ska understödja det.

Anslaget ökar kraftigt 2012 så att Arbetsförmedlingen kan anställa, men så minskar det igen 2013. Hur har ni tänkt?

– Det handlar om prognoserna för arbetslösheten. Nu ser vi att det är en inbromsning i ekonomin men fortfarande tillväxt. 110 000 fler är sysselsatta nu i september jämfört med för ett år sedan. Vi tror att arbetslösheten kommer att öka, men sedan går den ner igen.

Först anställer man arbetsförmedlare och utbildar dem. Sedan måste man säga upp dem. Är inte det onödigt ryckigt?

– Det viktiga är myndighetens arbetsuppgifter. Hur många nyarbetslösa har vi? Hur ser det ut med långtidsarbetslösheten? Tanken är att Arbetsförmedlingen ska ha resurser att möta de krav som finns.

ST säger att man skulle vilja ha fast anställd personal. Nu blir det väldigt många tillfälliga anställningar just för att anslagen är så ryckiga.

– Så är politikens villkor. Målsättningen är att vi ska vara nere i fem procents arbetslöshet om några år. Då kommer vi inte att behöva samma volym på arbetsmarknadspolitiken, förstås. Man får ha respekt för att alla utgiftsområden behöver mer eller mindre satsningar över tid. Jag kan säga att jag är väldigt stolt och glad över att vi har kunnat få en så stor satsning i den här budgeten. Vi hade 15 miljarder kronor i reformutrymme och hälften går till arbetsmarknadspolitik. På Arbetsförmedlingen ska man känna att det här är ett viktigt politikområde där regeringen har stora förväntningar på effekt. Och vi är väldigt nöjda med det arbete som görs.

Regeringen vill att Arbetsförmedlingen fortsätter anlita externa, privata aktörer. Varför?

– Det behövs många olika sorters förmedlingsinsatser i ett samhälle. Människor är olika, har olika bakgrund och behov. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, ser över resultatet av satsningarna hittills och det vill jag invänta och se. Men jag tror att det i grunden är bra att man har möjlighet att välja olika aktörer.

Samtidigt är det svårt för arbetssökande att göra underbyggda val. Hur ser du på det?

– Det måste finnas system för hur man bedömer kvalitet och resultat. I Australien, som kommit långt med privata aktörer, väljer människor utifrån ett resultatkopplat ratingsystem. Det ska vara kvaliteten som är avgörande när man väljer.

Men här finns knappast någon information.

– Det tror jag helt klart är ett förbättringsområde.

Är det Arbetsförmedlingen eller regeringen som ska avgöra i vilken utsträckning uppgifter ska läggas ut på externa aktörer?

– Arbetsförmedlingen är den myndighet som är professionell på området. Vi måste ha en stor respekt för deras avvägningar. Men i garantiprogrammen kommer vi att fortsätta med privata aktörer. Det är ingen nyhet för Arbetsförmedlingen.

Kritik mot ny utredning

Regeringen oroar sig för att arbetsgivare avstår från att anställa på grund av att lagen om anställningsskydd, las, kan leda till kostnader för arbetsgivaren vid uppsägningstvister. Därför tillsattes nyligen en utredning om hur arbetsgivarna skulle kunna skyddas mot kostnader vid tvister. Men från fackligt håll ser man idéerna som kommer till uttryck i utredningsdirektiven som ett grundskott mot den anställningsskyddslag som regeringen säger sig vilja slå vakt om. Om det blir billigare att säga upp väntar fler osakliga uppsägningar, hävdas det både från TCO och LO. Hillevi Engström avvisar inte kritiken:

– Det här är en svår fråga, det är jag den första att instämma i. Det är därför vi har utsett arbetsrättsprofessor Jonas Malmborg, som har en gedigen kunskap och som även kommer att ta hjälp av experter. Min målsättning är att arbetsgivare ska våga anställa. Det finns många gånger en rädsla för att utöka företaget från en människa till två. Vi måste få fler företag i Sverige som växer. Men det får inte bli ett sluttande plan. Ingen vinner på att det blir lättare att säga upp människor.

Men hur stort är det här problemet egentligen?

– Det är en del av utredningen att ta reda på det. Problemet finns främst hos de små företagen som under långa tvistetider sitter med stora kostnader. I staten finns inte samma problematik. Arbetsmarknaden är ju så diversifierad. Kanske är det processföringen som måste ändras. Ett avgörande kanske måste komma tidigare så att företagen inte behöver stå med lönekostnader.

När du tillträdde som arbetsmarknadsminister sade du i en intervju att det inte finns några dåliga jobb. Varför var det en viktig poäng att göra?

– Det är min egen erfarenhet. Jag har själv haft ett tiotal olika jobb. I mitt yrke som polis var en del uppgifter rent ut sagt förfärliga, men jobbet som sådant och kamratskapet var väldigt bra. Det var enormt utvecklande. Därför ska vi ha inställningen när vi träffar våra ungdomar att alla jobb räknas. I måndags var jag i Rosengård och pratade inför ungdomar. En del sade att de ville bli tv-journalist eller något liknande. Om man då svarar att det inte är någon idé att du tar ett annat arbete förrän du får ditt absoluta drömjobb vore det förödande. Jag blir rätt provocerad av den här attityden.

Är den attityden vanlig?

– Från vissa håll hör man att försäljning mot provision inte skulle vara bra: ett sådant jobb har min man. Telefonförsäljning är inte ett bra jobb, påstås det. En del säger att jobb på McDonalds inte är bra. Men se på hur bra det går för dem som jobbat ett år på McDonalds. Det kan vara bättre än ett extra år på universitetet. Arbetslivserfarenhet är bra. Man ska skaffa sig arbetserfarenhet och så får man kanske det där drömjobbet senare. Alla jobb som någon är beredd att betala för är viktiga och behövs, säger Hillevi Engström.